Etik

 

Här tänker jag att det är läge för paus. En text som kanske inte tar undersökningen framåt utan snarare bygger utåt. Ett yttre lager för tankevärlden vi befinner oss i.

 

”But because Adam is ignorant of cause, he think that God moraly forbade him something, wheras God only reveals the natural consequence of ingesting the fruit. [..] Ethics, which is to say, a typology of immanent modes of existence, replaces Morality, which always refers existence to transcendent values. But Ethics overthrows the system of judgement. The opposition of values (Good-Evil) is supplanted by the qualitative difference of modes of existence (good-bad).”  (Deleuze 1998, 22-23)

 

Att flytta fokus från moral till etik, är att flytta makt från ett dömande till en görande. Kunskap ställer sig inte frågan vad något är. Kunskap ställer sig frågan vad som görs med den, vad som blir med den. All kunskap bär därför i grunden på en etisk fråga.

 

Kunskap situeras i situationen, den är varken allmängiltig, relativ eller objektiv. Den är en spegling av verkligheten den befinner sig i (Haraway, 1988, 581). Det praktiker eller begrepp som uppstår i mitt klassrum sker säker i någons annans också, men är specifikt knutna till tillfället det skedde.

 

”Onto-epistem-ology-the study of practices of knowing in being-is probably a better way to think about the kind of understandings that we need to come to terms with how specific intra­ actions matter. Or, for that matter, what we need is something like an ethico­ onto-epistem-ology-an appreciation of the intertwining of ethics, knowing, and being” (Barad 2007, 185)

Skollagen (2010:800) säger att ”skolväsendet syftar till att till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden”. Dessa kunskaper kan då ges en etiska natur som ställer frågor till eleverna, som genom att formulera sig blir till. De kräver således att elever tillåts bli till. Dessa kunskaper kan vi se knutna till situationer alltså blir de också till. 

I skolan ska lärare bedöma elevers kunskap. Men bedömning sker hela i kunskapens blivande. Den sker mellan lärare och elev i handledning eller mellan elev och elev i samtal. Hur bedömer vi kunskap? Hur förstår vi bedömningen som en del av hur skola görs som kunskapsgenerator? Här kan vi då argumentera för att ett etisk imperativ skapas. Detta imperativ måste eleverna få vara medskapande i, eftersom de också är medskapande i kunskapen. Vill vi titta på kunskap objektivt behöver vi se på den sammanvävda aspekten av etik-onto-epistemolgosi (von Schantz 2018, 68).

 

Att jobba med pedagogik kräver en etisk dimension.

Att vara lärare ser jag således som att utmana elever att tycka.

 
 

Etik

 

Deltagarna presenterades för undersökningen, dess upplägg och syfte i enlighet med Vetenskapsrådets etiska principer. Deltagarna försäkrades om att deltagande är frivilligt och kan närsomhelst avbrytas. Metoder för insamling av data tydliggjordes med en försäkran om att allting skulle anonymiseras.

Alla deltagare skrev på en samtyckesblankett som informerade om ovanstående skriftligen.

 

Eftersom alla deltagare var vid tillfället 16år eller äldre ställdes inga krav på målsmans godkännande.