---------------------------------------------------------------------------------------------------------------
     Introduktion    Tidslinje    Förstudier    Utgrävningar    Insamlingar    Rekonstruktioner    Utställning    Medverkande    Referenser

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

Skolbrandsarkeologi är en konstnärlig utgrävning* av Slättgårdsskolan i Skärholmen, Stockholms län 2022-2026** som tillsammans med den här expositionen, en konstutställning och ett pågående arbete med en publikation utgör ett konstverk av konstnären Patrick Kretschek, genomfört med samtidsarkeologiska, deltagarbaserade och dokumentärfilmiska metoder. I menyn finns arbetets delar att ta del av: tidslinje, förstudier, utgrävningar, rekonstruktioner och utställning. Tillsammans bildar de ett kluster av olika aktiviteter och erfarenheter som gjorts i projektet och som tillsammans berättar om en skola som brunnit ner till grunden.



av Patrick Kretschek

  

Dokumentation av bitar av insamlade tegelstenar från skolhus. 

Att spara en skola

 

Skolbrandsarkeologi använder den arkeologiska utgrävningen som form för att skapa ett konstnärligt arbete av resterna från en verklig skolbrand. Från fysiska fynd, i form av brandskadade tegelstenar, till immateriella insamlade berättelser och minnen från de som drabbades av branden, skapas tillsammans med konstnären Patrick Kretschek ett kollektivt konstnärligt processbaserat konstverk. Lämningar som insamlade filmklipp, fotografier, skolarbeten och räddat studiematerial lyfts fram likt funna benflisor och porslinsskärvor, och blir en del av en arkeologisk rekonstruktion av den skola som en gång var. Hur kan vi konstnärligt tolka vad en museal historisk återgivning är och kan vara?

 

Fynden som gjorts under utgrävningen utgör grundelementen i gestaltningen. Likt böckerna i ett bibliotek eller arkivlådorna i ett arkiv ges innehållet en ram. Den slutliga presentationen är ett periodiskt system men också en framställning i en mix av en skulptur, en hylla, en modell, en film, en stämning, en text, en teckning, en dans, en sten, en doft, en berättelse, en maträtt, ett ljud, en sång, ett smycke eller annat som har hittats under utgrävningen. Allt samlas i en utställning som utöver fynden även rymmer nya samtal, workshops och möten. Projektet ställdes ut lokalt i stadsdelen där branden skedde, där det föreningsdrivna kulturhuset FOLK i Skärholmen genom sitt delande av sina lokaler möjliggjorde de rum som projektet behövde för att få de många trasiga fragmenten att under en begränsad tid sättas samman till en sammanhållen enhet.

Fotografi av branden, 1 juli 2020. Foto: Blåljusbilder / Aftonbladet. Bilden är beskuren. 

Dokumentation av skolhus under pågående rivningsprocess. Väggen är en klassrumsvägg på övervåningen i närheten av den plats på taket, där som branden startade. 

 ”Hur kan vi konstnärligt tolka vad en museal historisk återgivning är och kan vara?

 

2019 släcktes ca 570 bränder i skolbyggnader och över 300 av dessa var anlagda enligt Brandskyddsföreningen. Skolbränder är ett stort samhällsproblem och enligt deras forskning har Sverige flest skolbränder per capita i världen. Kostnaden för samhället är enorm och uppgår till 500 miljoner kronor årligen.


Skolbrandsarkeologi placerar sig på en skola med en färsk erfarenhet av en skolbrand och genom samtidskonst skapas en möjlighet att ta makt över den brand som drabbade dem. Skolan som Skolbrandsarkeologi arbetat med heter Slättgårdsskolan och har drabbats av tre bränder på 13 år (2007-2020) och utgör en fallstudie där arbetet tittar på de två sista bränderna som helt förstörde skolans lokaler. De flesta av de nuvarande eleverna och skolpersonalen har under projekttiden haft tydliga minnen av bränderna.

 

De praktiska konsekvenserna av en skolbrand är tydliga, och efter en skolbrand startar en krisorganisation inom skolförvaltningar för att lösa den akuta situationen för de som inte längre har en skola att gå till. Fokuset ligger på att hitta nya lokaler, logistik av barn och övergår till brandutredning, polisarbete, sanering, rivning, nybyggnation och andra praktiska spörsmål. Ensamma kvar står elever och skolpersonal i en olustig känsla av att de blivit fråntagna något som var deras. Idag saknas särskilda resurser för att hantera mjuka frågor i relation till drabbade personer vid en skolbrand. Förlusten och oron branden väcker ryms inte hos skolledningar som kämpar för att klara den efterföljande vardagen. I det tomrummet skapas projektet.

Installationsvy från utställning på Ateljé SKHLM på FOLK i Skärholmen. 

Dokumentation av verket Ruin. Planritning; Skolhus. Fynd; Stenar, Tegel, Asfalt, Betong, Cement och Trappsten.  

Likheten mellan fält som dokumentärfilm, undersökande journalistik, arkeologi, dokumentär teater och museala metoder för presentation och insamling av evidensbaserade fynd är det nav som det samtida konstprojektet kretsar runt. Samtidigt finns en relation till brottsplatsundersökningen och brandutredningen och konstnären i likhet med arkeologen kan rent hypotetiskt gräva fram bevis och vittnesmål med relevans utöver det poetiskt konstnärliga. Syftet med Skolbrandsarkeologi är ett annat, men det skarpa läge som en anlagd brand innebär påverkar arbetets metod, sekretess, relationer och beslutsfattanden.
I samarbete med en arkeolog skapas här en konstnärlig plats med relation till samhällets etablerade institutioner för arkiv och historia. Berättelsen om den brand som deltagarna varit med om ges här en plats, ett kontext och ett sammanhang. Den kollektiva konstnärliga utgrävningen blir en möjlighet till bearbetning av händelsen för de som upplevt den, men ska parallellt ses som en kunskapsinsamling som sträcker sig bortom det där de två funktionerna verkar i samklang men inte alltid tillsammans. Projektet arbetar praktiskt med begrepp som förlust, avslut och trygghet och vill fånga in känslor och minnen som branden lämnar efter sig. Arbetet tar tematiskt upp toner av arkitektur, stadsplanering och territoriell identitet som ofta finns i relation till en skola, men också lek, fritid, civilsamhället i form av föräldraföreningar och grannskap. När en skola brinner ner framträder en långt större grupp människor än enbart de som just i den stunden går eller arbetar på skolan. Också de som en gång gått på skolan, de som en gång haft barn på skolan, de som bor i stadsdelen eller är grannar med skolan, eller de anhöriga till de direkt drabbade, påverkas av att en skola brinner ner till grunden i sitt närområde.


Likt ett immateriellt brandskydd blir arbetet ett preventivt skydd och kan bli ett erbjudande om krishantering för de drabbade. I allmännare och mindre specifikt perspektiv blir arbetet ett exempel på hur en konstnär kan delta i en samhällsprocess och fånga in sådant som annars faller mellan stolar i det förvaltningsarbete som ett samhälle redan gör. I det snitt en skolbrand utgör syns en större berättelse om skolans roll i samhället nationellt men i lokalsamhället i synnerhet.

 

Vår skola är inte en plats, det är ett folk.

 

Citat från elev på Slättgårdsskolan som totalförstördes 2020 i en brand.

Det finns ett före och ett efter en skolbrand som bildar en synkroniseringspunkt för de som delar upplevelsen. Den gemenskapen blir utgångspunkten för övningar för att samla in minnen, föremål och dokument från tiden innan branden som relaterar till skolan. Via konstnären som lett arbetet har klasser tillsammans med sina lärare under utgrävningarna genomfört ett antal övningar och på så vis säkrat arkeologiskt relevanta fynd. Övningarna har oftast föreslagits av konstnären men ibland har insamlingar skett på eget initiativ. För att etablera ämnesfältet på skolan har en presentation om arkeologi inledningsvis gjorts. Insamlingarna delas in i olika fack; vittnesseminarium anpassat mot barn; fysiskt sökande efter rester från skolbyggnaden; digital arkeologi tillsammans med föräldrar där foton och filmer; pressökning; arkivsökning i historiskt arkiv; insamling av teckningar i hemmet; en insamling har gjorts med personal med fokus på förlorat studiematerial. Konstnären har runt fynden skapat en struktur där materialet sorteras, registreras och där ett urval tillgängliggörs. Arbetet lyfter fram tanken om ”skolkonstnären” som en yrkesgrupp som inte är på skolan i rollen som pedagog eller konstpedagog utan är konstnärlig ledare för ett kollektivt arbete där elever och personal ingår som medskapare.


Tidsramarna för att bygga upp en ny skola är för en elev som skillnaden mellan att vara ett barn eller en ung vuxen. Konsekvenserna av en skolbrand kan för en grundskoleelev vara att aldrig mer få återvända till platsen för sin skola då gymnasiet hinner att starta innan ett nytt skolhus står klart. Projektet utgår därför från förlust och det förlorade som en gång varit för att med de fynd som görs skapa både ett kollektivt bokslut men också en blick mot framtiden.

 

Patrick Kretschek
Konstnär

Dokumentation av insamlade bitar av tegelstenar från nedbrunna skolhus, insamlade på skolgården på Slättgårdsskolan.

_____________

*  Med stöd av Kulturbryggan Konstnärsnämnden KN2022-2390
** Den interdisciplinära konstnärliga utgrävning inleddes februari 2022 och pågår fram till vintern 2025/2026.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------
     Introduktion    Tidslinje    Förstudier    Utgrävningar    Insamlingar    Rekonstruktioner    Utställning    Medverkande    Referenser

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------