Meningsskapande
Genom teckentolkande och teckenskapande aktiviteter och transformation skapar vi nya representationer som uttrycker vår förståelse. Vi skapar mening genom vår gestaltning.(1) (2)
Semiotiska resurser, teckensystem (eng. modes), tecken och teckenskapande
Allt det vi använder oss av i kommunikation med varandra till exempel talat språk, gester, miner och blickar, bilder är semiotiska resurser. Teckensystem är ett samlingsnamn för alla de semiotiska resurser vi har att använda. Med hjälp av semiotiska resurser så skapar vi tecken(1) genom att vi för ihop form och innehåll(2) till en representation.(3)
Hur vi kommunicerar och förstå semiotiska resurser och tecken beror på hur vi genom kulturella och sociala sammanhang i relation till våra egna personliga intressen har gett dem mening genom teckenskapande aktiviteter.(4)
Ju färre semiotiska resurser vi har tillgång till desto mer begränsas våra möjligheter till kommunikation och genom det kan vi gå miste om möjligheter att förstå varandra.(5)
1) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.33, 2) Leijon & Lindstrand, Socialsemiotik och design för lärande – två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande, s.172
1) Lindstrand, Lärprocesser i den rörliga bildens gränsland, Lindstrand & Selander (red.), Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer, s.154-155. 2) Gunther Kress, Literacy in the media age, London: Routledge, 2003, se Lindstrand, Lärprocesser i den rörliga bildens gränsland, Lindstrand & Selander (red.), Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer, s.154-155, 3) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.26, 4) Ibid., s.26, 33, 52. 5) Leijon & Lindstrand, Socialsemiotik och design för lärande – två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande, s.179
Representation
En representation är en produkt av ett transformativt teckenskapande arbete som utgår från en tidigare gjord representation. Representationen är en subjektiv gestaltning som består av tecken som satts ihop med de teckensystem som finns tillgängliga och väljs ut. Det är alltså inte någon sann avbild av världen utan representationen visar hur någon förstår något.(1)
Multimodalitet och ett vidgat textbegrepp
I en multimodal kommunikation använder vi oss av olika semiotiska resurser samtidigt för att tolka världen och skapa mening.(1), vi kombinerar olika teckensysten (eng.modes) på olika sätt.(2) Dessa har olika funktioner i de representationer vi gör.(3) I ett multimodalt perspektiv så talar man om ett vidgat textbegrepp där det inte bara det skrivna språket som räknas som text utan även till exempel talat språk och bildmedier.(4)
1) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.26. 2) Lindstrand, Lärprocesser i den rörliga bildens gränsland, Lindstrand & Selander (red.), Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer, s.154. 3) Leijon & Lindstrand, Socialsemiotik och design för lärande – två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande, s.175. 4) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.30
Socialsemiotiskt multimodalt perspektiv
Ett verktyg för att se och analysera kommunikation utifrån att människor är teckenskapande varelser som skapar mening genom att samtidigt använda flera olika semiotiska resurser eller teckensystem (eng. modes) som är laddade med betydelser genom kulturella och sociala sammanhang.(1)
1) Marie Leijon & Fredrik Lindstrand, Socialsemiotik och design för lärande – två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande, Pedagogisk forskning i Sverige, 2013, s.174-175
Tempo
Med tempo menas hur mycket tid man får till ett moment, hur många gånger man gör momentet och över hur lång tid. Tiden påverkar hur lärandet som process ser ut och hur djupt man kan gå i ett ämne.(1)
Didaktisk design
Ett begrepp för att förstå lärande som en process av multimodala teckenskapande aktiviteter både i och utanför skolan och hur individen hela tiden genom reflektion och val återskapar information i meningsskapande processer som gestaltas genom kunskapsrepresentationer. Det är också ett sätt att se på hur skolsystemet och lärare skapar förutsättningar för lärande och på så sätt har makten att kontrollera lärsituationen. Genom didaktisk design ser man också på vad som räknas som kunskap och lärande utifrån vilka erkännandekulturer som råder och hur bedömningspraktiker ser ut.(1)
Didaktisk design 1
Att tänka att läraren är en designer av undervisningen och undervisningssituationen genom det upplägg av lektioner och moment och användning av lärmiljöer, resurser och utvärderingsmetoder. Det är också alla de lagar och förordningar som finns, ekonomiska ramar, skolbyggnader, normer och värderingar, läroplaner och bedömningssystem och vilka resurser för lärande som finns att tillgå som till exempel läromedel.(1)
Resurser för lärande
Allt det man kant använda i en lärsituation, till exempel papper, pennor, teknik och material och lokaler.(1) Vilka resurser vi använder påverkar lärandet och möjligheter att visa och se kunskap.
Simulering
En simulator kan få lärandet att kännas meningsfullt för världen utanför lärsituationen genom att en situation är iscensatt så att det nästan känns som på riktigt.(1)
Lärande
För att förstå lärande hos en elev behöver man se vad eleven uppmärksammar och blir intresserad av och att eleven förstår saker utifrån intressen, förväntningar och tidigare erfarenheter och kunskaper.(1) Lärande är en serie med delaktiviteter där eleven lär sig genom en prövande, gestaltande och deltagande process(2) genom teckentolkade och teckenskapande aktiviteter där man transformerar information i form av representationer och skapar egna nya representationer av det arbetet(3) och på så sätt skapar mening och gestaltar sin egen förståelse av något genom de val man gör.(4) Även en upprepning av en representation blir alltid något nytt eftersom man tar med sig lärdomar från den tidigare gestaltningen.(5) Lärande kan ses som den skillnaden som blir när meningsskapande representationer görs vid olika tillfällen(6)
Genom denna syn på lärande har villkoren som finns för lärande en stor betydelse.(7) och det är därför viktigt att förstå dessa villkor och hur de påverkar lärandet.
Skissande
Att skissa är att pröva, ompröva och söka sig fram i arbetet med transformation och gestaltande av en ny slutgiltig representation. Skissandet är inte linjärt eller cirkulärt utan en process där man följer associationer, möter motstånd, går tillbaka o.s.v.(1)
1) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.114-115. 2) Ibid., s.35. 3) Ibid., s.66. 4) Ibid., s.114-115. 5) Gilles Deleuze, Difference & repetition, New York:Continiuum, 2001, se Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, Andra upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2017, s.106. 6) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.33, 37. 7) Ibid., s.66
Didaktisk design 2
Att se hela elevens hela lärande genom att ha fokus på det elevens intresse och vad eleven riktar sin uppmärksamhet mot och inte bara utifrån tidigare uppsatta mål. Eleven blir då deltagare i designandet av sin lärsituation genom sina val och hur eleven använder de resurser den har tillgång till men också genom socialt samspel.(1)
Mikrosituationer och tecken på lärande
Lärande är en process av massor av mikrosituationer(1) i vilka man kan se tecken på lärande. Det man gör då är att titta på elevens kommunikativa handlingar och genom det se vad eleven uppmärksammar.(2) Man tittar på vilka teckensystem en elev använder(3) och hur elevens transformativa, teckentolkande och teckenskapande arbete med en representation ser ut i form av till exempel val.(4) Man ser också tecken på lärande genom den förändring som skett mellan skapandet av två olika representationer(5) då en lärandeprocess sker under lång tid.(6)
1) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.105. 2) Leijon & Lindstrand, Socialsemiotik och design för lärande – två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande, s.185. 3) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.97-98. 4) Ibid., s.33-34. 5) Ibid., s.34. 6) Leijon & Lindstrand, Socialsemiotik och design för lärande – två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande, s.186.
Didaktisk design 3
Hur kunskap och lärande värderas genom erkännandekulturer(1) och vilka sätt att visa kunskap och lärande på som är accepterade genom bedömningspraktiker såsom betyg, kunskapskriterier och värdeomdömen.(2)
Standardiserat lärande
När man utgår från bestämda mål som i läroplaner och betygskriterier som speglas i läromedel och prov så utgår man inte från vad eleven lärt sig utan från en etablerad erkännandekultur(1) och ofta bedöms då en enskild slutprodukt snarare än lärandet under en hel lärsekvens där man ser skillnaden mellan representationer som görs vid olika tidpunkter och utgör tecken på lärande. Om man gör så kan man missa att se kunskap.(2)
1) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.52, 143. 2) Leijon & Lindstrand, Socialsemiotik och design för lärande – två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande, s.186.
Värdeomdömen
Utöver betyg så ger läraren elever värdeomdömen som är informella sätt att visa vad läraren tycker är bra och dåligt ofta i formativt syfte som ska hjälpa eleven framåt medan summativa betyg ser bakåt.(1) Vilket förutom prov och betyg påverkar elevernas förväntningar på vilket lärande och kunskap som förväntas.
