Ellen Kugelberg

”Can the necklaces make themselves?” - A study on inclusive art education through stop motion Min studie handlar om hur stop motion och dess egenskaper kan möjliggöra en inkluderande bildundervisning för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf). Det är en stor elevgrupp som ofta har svårigheter i bildundervisningen och även i skolan i stort. Den definition av inkluderingsbegreppet jag utgår ifrån i min studie är den gemenskaphetsorienterade, vilket innebär att särlösningar inte görs för enskilda elever utan alla elever ska vara socialt och pedagogiskt delaktiga. Olikheter ska ses som en tillgång och problem ska inte läggas på en enskild individ utan på undervisningen och skolan som helhet. Jag har undersökt detta genom arbete med sju elever i en mellanstadieklass på en resursskola för barn med npf och har utformat min undervisning med hjälp av det pedagogiska förhållningssättet ett differentierat lärande och använder mig av design för lärande som teori och tolkningsram.

1)"Hur kommer det att gå det här läsåret? Den frågan hänger över hela familjen", Riksförbundet Attentions skolenkät, Riksförbundet Attention, s.3. 2) Ibid.s.3. 3)"Det finns så mycket kunskap om NPF, kan inte begripa varför den inte når ut till skolorna." – en undersökning om hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har det i skolan och hur det påverkar familjen, Riksförbundet Attention, s.5-6. 4) Ibid. s.8. 5) Skollagen (2010:800), Sverige, Stockholm, 2013, 3 kap. 5, 7 och 9 §§. 6) Ibid. 3 kap. 8 och 11 §§ 7) Slutbetyg i grundskolan våren 2020, Beskrivande statistik, Skolverket, Stockholm, 2020. 8) Särskilt stöd i grundskolan läsåret 2019/20, Sveriges officiella statistik, Skolverket, Stockholm, 2020

1) Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (U 2017:7). Utredningens delbetänkande. En annan möjlighet till särskilt stöd. Reglering av kommunala resursskolor (SOU 2020:42), Statens offentliga utredningar, Regeringen, Stockholm 2020, s.43. 2) Skollagen (2010:800), Sverige, 3 kap. 8 och 11 §§. 3) Claes Nilholm, Inkludering av elever "i behov av särskilt stöd" - Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus nr. 8. Myndigheten för skolutveckling, 2006, s.14. 4) Skollagen (2010:800), Sverige, Stockholm, 2013, 3 kap. 5, 7 och 9 §§. 5) Claes Nilholm & Kerstin Göransson, Inkluderande undervisning. - Vad kan man lära sig av forskningen? Fou skriftserie nr. 3. Forsknings- och utvecklingsrapport om Inkluderande undervisning. Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2014.6) Ibid., s.33. 7) Nilholm, Inkludering av elever "i behov av särskilt stöd" - Vad betyder det och vad vet vi? s.14. 8) Ibid., s.16 9) Nilholm & Göransson, Inkluderande undervisning. - Vad kan man lära sig av forskningen? s.15. 10) Ibid., s.33. 11) Ibid., s.36-38.12) Nilholm, Inkludering av elever "i behov av särskilt stöd" - Vad betyder det och vad vet vi? s.27.

1) Sjölund, Jahn, Lindgren & Reuterswärd, Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik, s.20. 2) Vad är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), Specialpedagogiska skolmyndigheten, https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/vad-ar-neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/, hämtad 25 maj 2022. 3) Sjölund, Jahn, Lindgren & Reuterswärd, Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik, s. 36-51. 4) Vad är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), Specialpedagogiska skolmyndigheten, https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/vad-ar-neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/ 5) Lorna Wing, Autismspektrum. Handbok för föräldrar och professionella, Bokförlaget Cura AB, Stockholm, 1996., se Lena Sundbaum, Pedagogiska strategier inom bildämnet- stimulans och utveckling av kreativitet, fantasi, och skapande förmåga hos barn med autism. Magisteruppsats i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik, Lärarhögskolan, Institution för individ, omvärld och lärande, Stockholm, 2001. s.2.

1) Adhd (attention deficit hyperactivity disorder), Specialpedagogiska skolmyndigheten, Stockholm, 2017. 2) Autismspektrumtillstånd, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Stockholm, 2017. 3) Anna Wieselgren, Extra anpassningar i bildämnet- En kvalitativ studie om fem bildlärares arbete med extra anpassningar i grundskolans bildundervisning. Examensarbete, 15 hp., Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet, 2020, s.17 4) Therese, Rinderrud, ADHD - elever funkar i bilden, eller?: En studie om anpassning och utmaningar i bildsalen, Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hp. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, 2016, abstract. 5) Ibid., s.30. 6) Ibid., s.5. 7) Sjölund, Jahn, Lindgren & Reuterswärd, Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik s. 104. 8) Lena Sundbaum, Pedagogiska strategier inom bildämnet- stimulans och utveckling av kreativitet, fantasi, och skapande förmåga hos barn med autism. Magisteruppsats i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik, Lärarhögskolan, Institution för individ, omvärld och lärande, Stockholm, 2001, s.28. 9) Wieselgren, Extra anpassningar i bildämnet- En kvalitativ studie om fem bildlärares arbete med extra anpassningar i grundskolans bildundervisning, abstract. 10) Rinderud, ADHD - elever funkar i bilden, eller?: En studie om anpassning och utmaningar i bildsalen, s.30. 11) Sjölund, Jahn, Lindgren & Reuterswärd, Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik, s.193. 12) Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap. Systematisk forskningssammanställning, Skolforskningsinstitutet, Solna, 2021, s.VII. 13) Ibid., s.19. 14) Sundbaum, Pedagogiska strategier inom bildämnet- stimulans och utveckling av kreativitet, fantasi, och skapande förmåga hos barn med autism, s.43. 15) Ibid., s.54.

Syfte

Syftet med min studie är att undersöka hur arbete med stop motion kan möjliggöra en inkluderande bildundervisning för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Jag utgår från den den gemenskaphetsorienterade definitionen av inkludering där undervisningen utformas för olikheter och inga extra anpassningar behöver göras för den enskilde eleven. Arbetet med att utforma en inkluderande undervisning ska fokusera på alla elever och inte bara elever med svårigheter och därför är mitt syfte även att undersöka om en inkluderande undervisning för barn med npf även kan fungera inkluderande för alla barn. Jag vill också undersöka om en sådan undervisning går att genomföra på ett realistiskt sätt utan att det blir merjobb för läraren.

Frågeställningar

Hur kan arbete med stop motion överbrygga de svårigheter elever med npf har i bildundervisningen?

Hur kan stop motion möjliggöra en inkluderande bildundervisning för barn med npf som fungerar för alla barn?

Hur möjliggör stop motion en inkluderande bildundervisning som inte innebär merjobb för läraren?

1) Elaine Kotte, Specialpedagogik - Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet - uppmärksamhet, samspel och kommunikation. Del 8: Förbereda och planera för inkludering. Inkludering , differentiering och lärarbete, Malmö universitet, 2017. 2) Ibid., s.1. 3) Ibid., s.9. 4) Ibid., abstract 5) Ibid. s.5.

Tip

Tip