1) Adhd (attention deficit hyperactivity disorder), Specialpedagogiska skolmyndigheten, Stockholm, 2017. 2) Autismspektrumtillstånd, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Stockholm ,2017. 3) Sundbaum, Pedagogiska strategier inom bildämnet- stimulans och utveckling av kreativitet, fantasi, och skapande förmåga hos barn med autism. s.28 4) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.35  5) Ibid., s.43-44. 6) Lotta NylanderGrit är grejen - om du vill lyckas i skolan, Forskning.se, 2017, https://www.forskning.se/2017/11/09/grit-ar-grejen-om-du-vill-lyckas-i-skolan/, Hämtad 20 april 2022.7) Kotte, Specialpedagogik - Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet - uppmärksamhet, samspel och kommunikation. Del 8: Förbereda och planera för inkludering. Inkludering , differentiering och lärarbete, s.5 8) Jan Blomgren, Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö, Gothenburg studies in educational sciences 393, Göteborg univeritet, 2016. s.131. 9) NylanderGrit är grejen - om du vill lyckas i skolan. 10) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.38, 106. 11) Baglama, Yucesoy & Yikmis, Using Animation as a Means of Enhancing Learning of Individuals with Special Needs, s. 674.12) Nylander, Grit är grejen - om du vill lyckas i skolan13) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.24

1) Kotte, Specialpedagogik - Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet - uppmärksamhet, samspel och kommunikation. Del 8: Förbereda och planera för inkludering. Inkludering , differentiering och lärarbete, s.5 2) NylanderGrit är grejen - om du vill lyckas i skolan3) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.42. 4) Sundbaum, Pedagogiska strategier inom bildämnet- stimulans och utveckling av kreativitet, fantasi, och skapande förmåga hos barn med autism, s.28. 5) Nylander 6) Britta Alin Åkerman & Ingrid Liljeroth, Autism – möjligheter och hinder i ett utvecklingsperspektiv, SIH Läromedel, Umeå, 1998 se Sundbaum, Pedagogiska strategier inom bildämnet- stimulans och utveckling av kreativitet, fantasi, och skapande förmåga hos barn med autism, s.24. 7) Sundbaum, Pedagogiska strategier inom bildämnet- stimulans och utveckling av kreativitet, fantasi, och skapande förmåga hos barn med autism, s.24. 8) Theo Peeters, Autism – från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik, Liber AB, Stockholm, 1998, se Sundbaum, Pedagogiska strategier inom bildämnet- stimulans och utveckling av kreativitet, fantasi, och skapande förmåga hos barn med autism s.24. 9) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.33,36,37. 10) Gilles Deleuze, Difference & repetition, New York:Continiuum, 2001, se Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, Andra upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2017, s.106. 11) Sundbaum, Pedagogiska strategier inom bildämnet- stimulans och utveckling av kreativitet, fantasi, och skapande förmåga hos barn med autism, s.53. 12) Ida Eriksson Lotta Wolff,  Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – perception, kognition, samspel och känslor, Specialpedagogiska myndigheten 2016 (uppdaterad 2019), s.6-7. 13) Nylander, Grit är grejen - om du vill lyckas i skolan. 14) Kotte, Specialpedagogik - Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet - uppmärksamhet, samspel och kommunikation. Del 8: Förbereda och planera för inkludering. Inkludering , differentiering och lärarbete, s.5 15) Blomgren, Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö, Gothenburg studies in educational sciences 393, s.131. 16) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.35. 17) Kotte, Specialpedagogik - Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet - uppmärksamhet, samspel och kommunikation. Del 8: Förbereda och planera för inkludering. Inkludering , differentiering och lärarbete, s.5. 18) Sundbaum, Pedagogiska strategier inom bildämnet- stimulans och utveckling av kreativitet, fantasi, och skapande förmåga hos barn med autism, s.45. 19) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s. 24-25. 

1) Sanne Bech Holmgaard & Aase Holmgaard, Introduktion till filmpedagogik. “Animation - ett specialpedagogiskt redskap”. I Jansson, M. (red.) Introduktion till filmpedagogik. Vita duken som svarta tavlan. Malmö: Gleerups, 2016, s.107. 2) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.35, 66, 114-115. 3) Lindstrand, Lärprocesser i den rörliga bildens gränslandLindstrand & Selander (red.), Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformers.154-155. 4) Gunther Kress, Literacy in the media age, London: Routledge, 2003, se Lindstrand, Lärprocesser i den rörliga bildens gränslandLindstrand & Selander (red.), Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer, s.154-155.  5) F. Dahlqvist, Kreativitetsteorin, Brain Books AB, Jönköping, 1998, se Sundbaum, Pedagogiska strategier inom bildämnet- stimulans och utveckling av kreativitet, fantasi, och skapande förmåga hos barn med autism s.5 6) Wing, Autismspektrum. Handbok för föräldrar och professionella, se Sundbaum, Pedagogiska strategier inom bildämnet- stimulans och utveckling av kreativitet, fantasi, och skapande förmåga hos barn med autism s.24. 7) Sundbaum, Pedagogiska strategier inom bildämnet- stimulans och utveckling av kreativitet, fantasi, och skapande förmåga hos barn med autism, s.9. 8) Burn & Durran, Media literacy in schools - practice, production and progress, s.56. 9) Lindstrand, Lärprocesser i den rörliga bildens gränsland, Lindstrand & Selander (red.), Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer, s.156. 10) Sundbaum, Pedagogiska strategier inom bildämnet- stimulans och utveckling av kreativitet, fantasi, och skapande förmåga hos barn med autism, s.9. 11) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.26, 33, 52. 12) Abbot, Holmgaard & Pedersen, Animation: children, autism and new possibilities for learning, s.61-62. 13) Lindstrand, Lärprocesser i den rörliga bildens gränslandLindstrand & Selander (red.), Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer, s.166, 171. 14) David Buckingham, Media education: literacy, learning and contemporary culture, Malden, Mass.: Polity, 2003. s.133. 15) Lindstrand, Lärprocesser i den rörliga bildens gränsland, Lindstrand & Selander (red.), Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer, s.156. 16) Burn & Durran, Media literacy in schools - practice, production and progress, s.56.

1) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.37. 

 

 

1) Lotta NylanderGrit är grejen - om du vill lyckas i skolan. 2) Sundbaum, Pedagogiska strategier inom bildämnet- stimulans och utveckling av kreativitet, fantasi, och skapande förmåga hos barn med autism, s.31.

1) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.52 2) Ibid., s.143, 147. 3) Ibid., s.18-19. 4) Ibid., s.148. 5) Kotte, Specialpedagogik - Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet - uppmärksamhet, samspel och kommunikation. Del 8: Förbereda och planera för inkludering. Inkludering , differentiering och lärarbete, s.9. 6) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.97. 7) Ibid., s.42. 8) Ibid., s.24-25. 9) Forskning för skolan, Delaktighet för lärande, Stockholm, Skolverket, 2015, s.79. 10) Abbot, Holmgaard & Pedersen, Animation: children, autism and new possibilities for learning, s. 61. 

1) Kooperativt lärande, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, https://www.edu.uu.se/forskning/pedagogik/ps/kooperativt_larande/kooperativt-larande/ hämtad 5 september 2022. 

1) Att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningen, Tematisk kvalitetsgranskning, Skolinspektionen, Stockholm, 2018, s.4. 2) Forskning för skolan, Delaktighet för lärande, Stockholm, Skolverket, 2015, s.7. 3) Blomgren, Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö, Gothenburg studies in educational sciences 393, s.132. 4) Att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningen, Tematisk kvalitetsgranskning, s.4.  5) Kress & Selander, Design för lärande: ett multimodalt perspektiv, s.25, 139. 6) Sundbaum, Pedagogiska strategier inom bildämnet- stimulans och utveckling av kreativitet, fantasi, och skapande förmåga hos barn med autism, s.33. 7) Eva Alerby Ulrika Bergmark,  Forskning för skolan, Delaktighet för lärande, Skolverket, Stockholm, 2015, s.7. 8) Linda Sternö, Kameran som verktyg för delaktighet och inflytande i skolan, I: O. Sigurdsen & A. Sjölander (red), Kultur och hälsa i praktiken, Halmstad, 2016, s.218-221. 

 

1) Kotte, Specialpedagogik - Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet - uppmärksamhet, samspel och kommunikation. Del 8: Förbereda och planera för inkludering. Inkludering , differentiering och lärarbete. 

 

1) Nilholm & Göransson, Inkluderande undervisning. - Vad kan man lära sig av forskningen? s.62. 2) Katarina, Sandberg,  Forskaren om inkludering: Lärare känner sig utlämnade, Skolvärlden, 2019, https://skolvarlden.se/artiklar/forskaren-om-inkludering-larare-kanner-sig-utlamnade, hämtad 6 maj 2022. 3) Sandra Helenius & Anneli Karlsson, Lärares syn på möjligheter med inkluderande undervisning, Självständigt arbete i specialpedagogprogrammet, 15 hp., Linnéuniversitetet, Kalmar, 2015. s.27. 4) Specialpedagogik för lärande för förskoleklass, grundskola, sameskola och särskilda ungdomshem, Skolverket, Stockholm, https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/specialpedagogik-for-larande-for-forskoleklass-grundskola-sameskola-och-sarskilda-ungdomshem, Hämtad 12 november 20225) Christopher Gillberg, Ett barn i varje klass- en bok om ADHD och DAMP, Studentlitteratur AB, Lund, 2013, se Rinderud ADHD - elever funkar i bilden, eller?: En studie om anpassning och utmaningar i bildsalen, s.11. 6) Sandberg, Forskaren om inkludering: Lärare känner sig utlämnade. 7) Emil Hedman, Varannan lärare har funderat på att lämna yrket, Skolvärlden, 3 juli, 2018, https://skolvarlden.se/artiklar/varannan-larare-har-funderat-pa-att-lamna-yrket, hämtad 12 november 2022. 8) Nilholm, Inkludering av elever "i behov av särskilt stöd" - Vad betyder det och vad vet vi? s.28.