Hur kan producenten bidra till att integrera ett hållbarhetsperspektiv

i en konstnärlig process?


av Anna Ljungqvist

Inledning

I produktionen ska ett hållbarhetsperspektiv integreras.

Hela teamet ska hållas ansvarig och förstå sin del i processen ur ett hållbarhetsperspektiv.

Det är viktigt att hållbarhetsaspekter beaktas i alla beslut och handlingar för att skapa resultat. 

Det är viktigt att alla blir engagerade så processen blir både effektiv och meningsfull.  


Jag kom in i projektet i maj/juni som ny lektor i scenkonstproduktion och tog del av forskningsansökan och sammanställningen från mina kollegors första skisser utifrån sina discipliner. Jag valde att fokusera på hur ett team kan arbeta med att integrera ett hållbarhetsperspektiv i en konstnärlig process och funderade på hur producenten kan bidra. 

Inspireras av verket 
  • Läs verket ihop på ett startmöte. 
  • Kontextualisera verket i förhållande till dagens klimatsituation i stort. 
  • Ha en öppen diskussion om hållbarhet och dess relevans för det konstnärliga arbetet och teamets samarbete.
  • Utifrån verket och de diskussioner teamet har - skriv ner vision, mål och se till att det finns en samsyn runt dessa!

Inspireras av de som gått före

  • Gör er research och se vad som är gjort och vad av det som går att relatera till projektet.
  • Läs förslag på olika steg av integrering i The Green Book.

Teamets kollektiva intelligens

Ta fram tydliga metoder för att använda den kollektiva intelligensen i teamets samarbete. Jag utgick från Philip Runsten och Andreas Kerrs modell (se bild nedan) om vilka förmågor som teamet måste använda sig av.

Representationsförmåga: 

Teamet måste definiera ramarna, förstå vilken uppgift man har och vilka kompetenser man har till sitt förfogande.  Vad vill teamet och hur når vi dit?  

Reflektionsförmåga: 

Teamet behöver ha förmågan att reflektera över om man lägger tiden på rätt saker och om man arbetar på rätt sätt. 

Relationsförmåga: 

Teamets medlemmar behöver känna sig bekväma och våga säga vad man tycker och tänker. Relationerna i gruppen avgör hur mycket vi är beredda att lyssna på varandra och hur mycket vi anstränger oss för att förstå andras sätt att tänka. 

Integrationsförmåga: 

Denna förmåga handlar om individens villighet att bidra till teamet och försöka få teamet att bli bättre som helhet-inte bara göra sitt eget jobb. Teamet måste agera som en enhet med fokus på den gemensamma uppgiften. 


 

Teamets nästa steg under producentens ledarskap


→ Sätt gemensamma mål med hållbarhetsperspektivet utifrån konstnärliga, ekonomiska, sociala och målgruppsperspektiv. Skriv ner målen och skapa samsyn i gruppen kring vad de betyder och hur de ska integreras i projektet. Det ska inkludera varje inriktnings syn på hur de vill klimatreducera projektet och helheten som sätts ihop av det. Det kan t ex vara hur mycket minskning av koldioxidutsläpp projektet ska uppnå, hur projektet ska främja social rättvisa, hur projektet minimerar avfall, hur recycling och återbruk av material går till.


→ Inkludera och engagera definierade intressenter i hållbarhetsperspektivet. Det kan vara en referensgrupp bestående av hållbarhetsexperter, ekonomisk intressent till projektet, representant från samhället t ex en bidragsgivare – de som påverkas av projektet.


→ Bedöm nuläget och identifiera påverkan för miljö, samhälle och ekonomi. Fastställ vad som behöver förbättras och hur arbetet mot de gemensamma målen ska ske. Identifiera möjligheter att minska påverkan vid flera tillfällen i processen.


→ Skapa projektets hållbarhetsstrategi utifrån ovan och se till att varje deltagare förstår betydelsen av hållbarhet och deras roll i att uppnå de gemensamma målen. Besluta om de bästa metoderna för att integrera hållbarhet i projektet. Utbilda i metoden om så krävs.


→ Skapa mötesformer där hållbarhetsperspektivet alltid finns som en punkt i mötet. Kontinuerlig övervakning och utvärdering av projektet är avgörande. Identifiera framgångsfaktorer och utmaningar och gör nödvändiga justeringar för att uppnå bättre hållbara resultat.


→ Främja innovation: Uppmuntra till experiment och innovativa lösningar för att lösa de hållbarhetsutmaningar som uppstår, och sätt de i relation till produktionens konstnärliga mål.

PRODUKTIONSPLANERING – möjlig checklista

Förberedelsefas 

·      Formulera och måldefiniera hållbarhetsarbetet i ett startmöte.

·      Producenten samlar ihop varje disciplins tankar om hur de ska arbeta hållbart i produktionen.

·      Besluta övergripande vision som inkluderar både konstnärliga mål och tydliga hållbarhetsmål, ansvarig(a) för hållbarhetsintegrationen över tid kan behövas. 

·      Diskutera och besluta hur ni mäter hållbarhetsarbetet.

·      Skapa en produktionsplan som tydligt synliggör delmål för hållbarhetsarbetet.

 

Produktionsbeslut 

·      Risk- och konsekvens analysera hållbarhetsmålen innan produktionsbeslut tas.

 

Förproduktionsfas  

·      Skissinlämningar för scenografi, kostym, mask, ljus, ljud och ev. video med hållbarhetsperspektivet tydligt presenterat. Identifiera påverkan för miljö, samhälle och ekonomi. Fastställ vad som behöver förbättras och hur arbetet mot de gemensamma målen ska ske i processen. Identifiera möjligheter att minska påverkan vid varje steg i processen.. 

·      Produktionsmöten med hållbarhetsfokus.

 

Produktionsfas 

·      Anställning av medverkande, specifik workshop med fokus hållbarhetsperspektiven. Viktigt att alla äger visionen och målen.

·      Produktionsmöten med hållbarhetsfokus.

 

Repetitionsfas + premiär 

·      Kollationering med fördjupad information om hållbarhetsperspektivet.

·      Repetitioner; fortsätt inkludera hållbarhetsperspektivet med hela ensemblen genom dialog.

 

Föreställningsfas 

·      Produktionsmöte under spelperioden med fortsatt dialog om hållbarhetsperspektivet. Ska publiken bli involverad i hållsbarhetsarbetet? Hur görs det i så fall?

 

Avvecklingsfas 

·      Avslutande workshop med utvärdering och firande! 

·      Utvärdering av projektet. Nåddes målen? Hur? Vilka resurser krävdes? 

       Start för arbete med materialåtervinning.

·      Skriv en handlingsplan för kommande produktion där hållbarhetsperspektivet kan förbättras utifrån analys, reflektion och lärdomar från denna produktion.

Inspiration:


https://theatregreenbook.com/resources/


https://theatregreenbook.com/wp-content/uploads/2021/09/GREEN-BOOK-1_01-issue_education.pdf


Runsten P. & Werr A., Kunskapsintegration; om kollektiv intelligens i organisationer. (2023). Studentlitteratur AB.

 

Comments on Anna Ljungqvist’s research project:

How Can a Producer Contribute to the Integration of Sustainability in the Frame of an Artistic Project? (Hur kan producenten bidra till att integrera ett hållbarhetsperspektiv i en konstnärlig process?) 

 In her text Anna Ljungqvist proposes a very well elaborate, “hands on” manual of a possible approach to an artistic project as seen from a perspective of a producer. 

Being an artist myself, I find this well-structured approach to be very useful and much needed in any artistic sustainability related process.  

Thinking about sustainability in contemporary theatre practice is relatively new way of approaching artistic strategies and existing productional platforms and frames that are deeply embedded in traditional institutional procedures and routines. It is, therefore, very useful and essential to impose new ways and production modalities that would enable stepping out of the usual production frames in an organized and structured way, which would additionally support artistic disconnection with the present productional requirements and norms, that are still very dominant in the performing arts field. 

To be able to think “out of the box” in relation to sustainability a theatre artist would largely benefit from having a strong production base that is built on the same premises that would provide a good and organized framing of an artistic project and that is exactly what Anna Ljungqvist´s project proposal is aiming at.  

It would be interesting to see how it could be applied practically and more importantly how it could be developed and even standardized in contemporary theatre practice that is obviously facing many productional challenges in the attempt to change the paradigm of sustainability. 

 

Anja Suša