Inledning
Min presentation består av två delar, ett kort ljudkonstverk i form av en video, Aniara Echoes och en textdel, Reducerad klimatpåverkan för ljuddesign.
Aniara Echoes har inspirerats av Aniara av Harry Martinsson och särskilt vers 40 Rymdmatrosens berättelse.
Versen berättar om rymdmatrosen som forslar människor till Mars. Rymdmatrosen noterar människors fruktan och oro över att behöva lämna jorden. På Mars tvingas människorna att arbeta i gruvor. De övervakas och utsätts för våld. Läsaren får känslan att människorna när de lämnar jorden är medvetna om vilket öde som väntar dem.
I den andra avdelningen av versen nämns Noby som matrosen var förälskad i eller i alla fall bevarat inom sig som ett sätt för att stå ut. Tillsammans kämpar de för att hitta föda och klara av kölden. Så småningom lindras kölden och Noby går ut på hedarna och sjunger. Hon utgör en kontrast genom sin uppenbarelse men också genom sitt sätt att vara.
Noby finns kvar som ett minne hos rymdmatrosen. Jaget (rymdmatrosen) drömmer sig kvar i hur medkännande och hur självuppoffrande hon var.
En strof följer som säger att det var ”...den sista våren i landet Rind”. Efter den sista våren råder det nukleär vinter på Rind (jorden). I slutet av versen återvänder rymdmatrosen till minnet av Noby som är det som ger hans liv ett värde.
Reducerad klimatpåverkan för ljuddesign
Här följer ett resonemang kring en fiktiv uppsättning av Aniara.
Musikteater
Jag har valt att arbeta med musikteater på grund av musikens förmåga att påverka oss känslomässigt. Dagligen möts vi av alarmerande rapporter om människans klimatpåverkan och att vi redan lever mitt i en klimatkris som eskalerar. För de som drabbas av katastrofer i form av översvämningar, bränder, tyfoner och orkaner är hotet konkret; och finns redan här och nu. För oss andra kan de bli ytterligare en abstrakt rapportering som flimrar förbi i nyhetsflödet.
Musik har förmågan att passera vårt intellektuella försvar och påverka oss känslomässigt och kan därför vara ett viktigt verktyg för att förmedla budskap och kan förhoppningsvis få oss, som ännu inte drabbats av katastrofer orsakade av klimatet, att vakna och reagera.
I den tänkta uppsättningen av Aniara fungerar ljuden och musiken som en känslomässig brygga som hjälper publiken att reflektera över mänsklighetens plats i universum och vårt ansvar gentemot jorden .
Resonemang kring hur musiken och ljudet kan påverka publiken
Kompositören/ljuddesignern arbetar med olika teman kring hållbarhet genom att:
- Förstärka den utsatthet som besättningen ombord på Aniara upplever
- Genom att på ett subtilt sätt, genom elektroniska ljud, förstärka återblickarna och känslan av jorden innan och efter atomvintern.
- Använda sig av alla de organiska ljud som en orkester skapar och arbeta med de elektroniska för att skapa kontraster mellan dessa grupper.
- Arbeta med musikaliska minimalistiska uttrycksformer som upprepas för att betona kretsloppet och vikten av ett fungerande ekosystem.
- Arbeta med rika ljudlandskap/kluster av musik mot avsaknad av ljud eller bara rester av det som gått förlorat.
- Aniaras ensamma resa genom rymden kan förmedlas genom ljudlandskap som består av subtila elektroniska ljud och ekon och musikliska rop.
Tematik
- Musik och ljud kan förstärka teman som handlar om isolering, existensiell kris och vår relation till naturen och teknologin.
- Genom att arbeta med harmonier och musikaliska element som uttrycker hopp, sorg och längtan efter att överleva samt att ställa dessa mot varandra kan den grundton som verket förmedlar förstärkas.
Emotionella ögonblick och tillbakablickar
- Musiken och ljudet kan hjälpa till att förmedla tillbakablickar och ”frysa” tiden.
- Musiken och ljuden kan förstärka/understryka de emotionella ögonblicken i berättelsen och arbeta med kontraster för att understryka övergångar mellan hopp och förtvivlan.
Ljudteknik
- Genom att använda sig av spatalt ljud (rumsligt 3-dimensionellt) kan publiken svepas in i surroundljud och på så vis förhöja publikens upplevelse av det rumsliga och skapa en utsatthet.
Efter föreställningens slut – stämma av uppsatta mål.
-
- Genom att anordna diskussioner med publiken och utvärdera hur ljudet och musiken medverkat.
- Diskutera vilka delar av ljuddesignen/musiken som påverkat mest och varför.
Eco scenography and Sound design
”Utveckla skissen i relation till en av kategorierna för ekologisk design som Tanja Beer har utarbetat i Eco scenography – An Introduction to Ecological Design for Performance.”
En fältsinspelning av en porlande bäck i samband med en promenad i Nyckelvikens naturreservat blev en del av ljudverket Aniara Echo. Vattnet rann i strid ström ut mot saltsjön och kombinationen av olika hinder gav upphov till ett underbart, porlande ljud. Ljudet passar väl in i kategorin, Biophilic Design, som Tanja Beer skriver om.
Tanja Beer utvecklar först själva begreppet (s.68). Här säger hon att begreppet bokstavligen kan översättas till ”love of life”. Och det var exakt den känslan som fyllde mig när jag var ute på min fältinspelning. Hon kopplar begreppet till hur naturbaserade aktiviteter fyller oss med välbefinnande. Jag tänker på skogens helande förmåga vid promenader.
Hon säger senare:” Biophilic design is the conscious creation of environments that strengthen the integration and connection of living system through designer-based interventions. Hon knyter även an till Site Specific-begreppet.
I slutet av avsnittet säger hon att hon ser en stor potential i Biophilic design för att skapa en miljö som inte bara för publiken närmre den naturliga världen utan också kan fördjupa deras förståelse av varaktighet och biodiversitet.
Allt detta tycker jag är överförbart till ljuddesign och soundscapes. Så här kopplar jag det till konkreta arbetet med Aniara Echoes:
Integrera ljud av naturen som fågelsång, vind, vatten för att skapa en känsla av naturen och vad vi håller på att förlora. Detta kan ske på ett subtilt sätt och som inslag. Dessa kan också skapa en kontrast mot den sterila miljön ombord på Aniara och gestalta den längtan som finns i tillbakablickarna.
Tekniska och logistiska aspekter
Val av genre
Musikalen som grundform använder sig av röstförstärkning genom att artisterna har radiomikrofoner s.k. beltpacks och mikrofoner i pannan s.k. myggor. Orkesterns instrument är antingen elektroniska (syntar) eller akustiska. Samtliga är förstärkta. Publiken nås av en ljudbild från högtalare. En ljudtekniker balanserar (mixar) de olika ljudkällorna mot varandra.
I opera, däremot, så är ljudbilden oftast akustisk utan förstärkning. Däremot behövs en större orkester för att skapa det ”sound” som en förstärkt och elektronisk musikalorkester kan skapa. Jag ger mig här inte in en kvalitetsmässig diskussion.
Fördelen med musikalen är att orkestern kan begränsas till kanske runt 8–10 musiker medan en traditionell operaorkester kan bestå av allt från 20 till 100 musiker. Det får naturligtvis stora konsekvenser när det gäller klimatavtrycket i form av resor och boende då inhoppare kan komma från hela världen och behöva flygas in vid sjukdom. Detta gäller i ännu högre grad sångare. Musikerna driver upp storleken på ensemblen med allt vad det innebär av resor, logi och mat.
Nackdelen med musikalen är det behövs elenergi för att driva artisternas beltpack (batterier) och ljudanläggningen. Batteriåtgången, för en större musikalproduktion kan bli enorm då man ofta byter batterier efter varje förställning. Idag finns system, som exempelvis dyra sändare från Sennheiser, som har inbyggda, laddningsbara batterier. Inköpskostnaden för varje system är hög men klimatpåverkan reduceras genom att man slipper kassera stora mängder batterier. Dock fungerar inte ”billiga” laddningsbara standardbatterier som snabbt bygger upp en laddningsspärr.
Genom att använda sig av energieffektiva ljudsystem (också dyra) går det att minska energiförbrukningen. Detta kan uppnås genom att använda modern teknik och design som är optimerad för att använda mindre energi samdigt som den levererar högkvalitativt ljud.
Detta kan åstadkommas genom att:
Välja ljudutrustning och högtalare som är konstruerade med energieffektivitet i åtanke dvs. har en hög verkningsgrad och låg distorsion och god spridning. Detta kan inkludera högtalare med låg energiförbrukning och förstärkare med hög effektivitet.
Använda sig av digital signalbehandling (DSP) för att optimera ljudet. Detta kan även hjälpa till med att reducera energiförbrukningen genom att undvika överdriven användning av elkraft.
Använda sig av ljudutrustning med effektiva kylningssystem för att undvika överdriven värmeutveckling som kan leda till ökad energiförbrukning.
Förnybar energi för att driva ljudutrustning
”Förnybar energi handlar om att använda källor som är naturligt förnybara och inte uttöms över tid.”
Detta kan innebära att ljudutrustningen drivs av energi som kommer från solcellspaneler, vindkraftverk, vattenkraftverk.
Operaformen kräver, som jag tidigare nämnde en stor orkester men däremot ingen användning av myggor och laddningsbara batterier. I mitt resonemang utgår jag från att alla ljud alstras av sångare och orkester och att inga elektroakustiska ljud används. Därför finns inget behov någon ljudutrustning som kan förbruka energi. Dock kan nämnas att i originaluppsättningen av operan Aniara fanns elektroakustisk musik med som spelades upp från bandspelare och högtalare.
Resor
För att komma åt problematiken med resandet skulle man så långt det är möjligt under förberedelse- och repetitionsfasen använda digitala mötesplattformar. Genom en god produktionsplanering kan längre perioder av repetitioner och sammanhållna möten på samma plats hålla ner antalet resor. Detta kräver en god planering gentemot andra operahus där artisterna arbetar.
Sedan är det naturligtvis viktigt att prioritera kollektivtrafik, tåg och andra mer hållbara alternativ över flygresor. På så vis kan den totala klimatpåverkan minskas.
Anders Aare 2024-04-18
En textuell respons på Anders Aares ljudverk Aniara Echoes
Jag lyssnar.
Ett platslöst rum och en dron-ton.
En djup mansröst mot den monotona dron-tonen.
Jord mot elektriska vågor.
Andedräkt mot elektronstormar.
Vatten som pulserar.
Vatten mot tätt vävda mattor av pixlade synth-ljudtrådar.
För ett ögonblick vävs min egen andedräkt in i kompositionen.
Mattan av andetag-vatten-synth-ljudtrådar böljar i det platslösa rummet.
Den smälter samman till ett ljud och försvinner.
Tystnaden tar över.
Verket Aniara Echoes rymmer spänningen mellan natur och teknologi och fångar den inneboende kontrasten. Med en intensitet - en skakande intensitet - fångar det spänningen mellan naturen och den gränslösa och okontrollerbara tekniken.
Rymdfarkosten Aniara...en resa mot kollaps. För några av resenärerna är slutet en katastrof. För andra är det en lättnad. En lättnad inte bara över att slippa rymdskeppets ofullkomliga, av människan skapade värld, utan också för att det är en kapitulation inför naturen, inför naturens makt, inför dödens slutgiltighet. Ett accepterande av döden och därmed också av livet, och vad vi är som människor - natur.
Av jord, i jord, med jord, genom jord, ur jord. Vårt ursprung är jord, bakterier, vatten, knöl, sten, plats. Jorden på platsen där vi kommer ifrån, har skapat oss, har gett oss näring, har varit jordmån för människor i tusentals år. Vårt hem. Att längta efter att komma hem till den jorden är att längta efter att komma hem till sig själv. Till livet och döden. Att bli jord. Att låta jord ta över. Som den har gjort i tusentals år.
Verket Aniara Echoes är fångat i tekniken - komponerat, förmedlat och publicerat med hjälp av tekniken. Och det tar oss tillbaka till vår längtan efter jorden, efter vårt hem.
Christina Lindgren
Lektor i scenkonst
Inriktningsansvarig för kostymdesign
Stockholms konstnärliga högskola