Transforming practices
- LCA perspectives on filmproduction within the context of performative artistic research
Som två forskare som arbetar med Livscykelanalys respektive film och media avser vi tillsammans dokumentera, analysera och ge verktyg till konstnärliga processer inom film och media på Stockholms Konstnärliga Högskola (SKH) utifrån ett hållbarhetsperspektiv på produktionernas klimatfotavtryck.
Samarbetsprojektet är sammanvävt med Lina Perssons forskningsprojekt Climate-Just Worldings vilket utforskar hur berättelsevärldar kan utveckla berättelser som ger en ny syn på människans roll i vår miljö. Perssons berättelsevärld syftar till att sätta upp hållbara begränsningar för att se hur sådana begränsningar påverkar hennes praktik inom film, media och animation. Anna Björklunds forskningsområde handlar om att bedöma miljöpåverkan av olika system i ett livscykelperspektiv för att ta fram underlag för olika typer av beslut. I vanliga fall kan det handla om att analysera nya material eller processer för att styra teknikutveckling i mer hållbar riktning, eller att analysera infrastruktur för att underlätta för beslutsfattare att planera för mer hållbara lösningar. I detta samarbetsprojekt är metoderna i grunden desamma, men med nya tillämpningar.
Genom detta samarbetsprojekt vill vi ta den fiktiva berättelsevärlden i Perssons forskningsprojekt till verkligheten i organisationens (SKHs) vardag. Syftet är att testa dess hållbarhetsprinciper i undervisning genom att inkludera dem i filmstudenternas kurser/övningar. Genom att först analysera en cykel av filmproduktion kan vi sedan ge förslag på riktlinjer och verktyg för att justera hur kommande cykel av övning/kurs skulle kunna genomföras.
Studenter i den praktikbaserade filmundervisningen har en hög känslighet för hur strukturer i de konstnärliga processerna påverkar perspektiv och idéer. De kan göra mesta möjliga av de performativa potentialen i att utföra en produktion på ett nytt sätt. Berättelserna och erfarenheterna från en produktionsprocess integreras alltid i en konstnärs verktygslåda och kommer att påverka framtida projekt både till form och innehåll. Denna performativa förskjutning är något som Persson parallellt undersöker i sin egen iterativa forskningsprocess. Utifrån LCA inriktningen quantified self’s principer, analyseras även denna forskningsprocess i samarbetsprojektet för att låta de nya begränsningar det medför utveckla och förändra forskningsprocessen.