Exposition

Piskan ställningen (2021)

Livia Prawitz

About this exposition

en
The courtyard, laundry room, and areas for beating carpets are collective facilities in the private sphere of the home. In Stockholm you can find carpet hangers in connection to many apartment blocks even though they are very seldom used nowadays. The act of whipping carpets is an act that aims to get rid of the dirt – the remnants of life. Cleaning is a repetitive work, where something needs to be done over and over again without it producing something new. The project Piskan ställningen consists of an essay, sound pieces, and sketches in different materials and is divided into three parts; the one who beats, the beater itself, and that which constitutes a stand for the beating. The various associations to the carpet hanger and the carpet beater form the basis of the project that centres around questions concerning repetition and productivity, place and time, the boundary between the public and the domestic sphere, and how dangerous the pursuit of alleged purity, hygiene, science, and light can be. Through text, sound and images, personal and collective memories, and the object's associations regarding reproductive labour, city planning, violence, the welfare project, and childish games are intertwined.   The material also contains other associations to control and power – with the whip as a means of threat and punishment, and an exploration of different forms of emptiness in relation to architecture, social structures, and mental space. Through a younger and an elderly woman's narrative voice, we follow an associative thought chain that interweaves the public, the domestic, and a bodily sphere. The setting is a society where she comes home from work to yet another form of monotonous routines, where cars get burned down, and tables are placed under vases, whilst someone has been digging a hole down in the city.   Through sketches in different materials, I approach the carpet beater by exploring its shape. My attempts to repeat the knots lead to a series of variations on the memory of whips where mistakes constitute the basis of new forms. In the project repetition and variations in sound, text, and drawing becomes another way of approaching repetitive work

sv
Gården, tvättstugan och piskplatsen är kollektiva inrättningar i hemmets annars privata sfär. I Stockholm kan du hitta piskställningar i många kvarter även om de idag sällan används. Att piska mattan är en akt som utförs i syfte att avlägsna smuts – resterna av liv. Städning är ett repetitivt arbete där något måste göras om och om igen utan att det producerar något nytt. Piskan ställningen är ett projekt som består av en essä, ljudverk samt skisser i olika material. Projektet är uppdelat i tre delar; den som piskar, det som piskar och det som utgör en ställning för piskandet. De olika associeringarna till piskställningen och mattpiskan utgör grunden för projektet som kretsar kring frågor som rör upprepning och produktivitet, plats och tid, gränsen mellan det privata och det offentliga rummet samt hur farlig strävan efter påstådd renhet, hygien, vetenskaplighet och ljus kan vara. Genom text, ljud och bilder sammanflätas personliga och kollektiva minnen i form av associationer till objekten i relation till reproduktivt arbete, stadsplanering, våld, välfärdsprojektet och barns lekar. I materialet finns också andra associationer till kontroll och makt – piskan som medel för hot och bestraffning och ett utforskande av olika former av tomhet i relation till arkitektur, sociala strukturer och mentala platser. Genom en yngre och en äldre kvinnas berättarröst följer vi en associativ tankekedja där den privata, den offentliga och den kroppsliga sfären sammanbinds. Miljön är ett samhälle där hon kommer hem från jobbet till en annan form av monotona rutiner, där bilar bränns ner och bord placeras under vaser, medan någon har grävt en grop nere i centrum. Genom skisser i olika material närmar jag mig piskan genom att utforska dess form. Mina försök att upprepa piskans knutar leder till en rad variationer på minnet av piskor där misstag utgör grunden för nya former. I projektet blir repetitioner och variationer i ljud, text och skisser ett annat sätt att närma sig repetitivt arbete.
typeresearch exposition
keywordsReproductive labour, The welfare state, Porosity, Repetition, memory, productive/unproductive, monument, public/domestic/bodily space, Mikrohistorier, Konstfack portal - peer reviewed
date03/03/2020
published15/03/2021
last modified23/03/2021
statuspublished
share statusprivate
copyrightLivia Prawitz
licenseCC BY-NC-ND
languageSwedish
urlhttps://www.researchcatalogue.net/view/916090/916215
doihttps://doi.org/10.22501/vis.916090
published inVIS - Nordic Journal for Artistic Research, Konstfack - University of Arts, Crafts and Design
portal issue5. VIS Issue 5


Copyrights


Comments are only available for registered users.