Återbruk 

Eller "återbruk"?? 

Är återbruk också alltid etiskt hållbart? finns det etiska överväganden som väger tyngre än de ekologiska? 

Att föreställa kropp

Att föreställa sig kropp

Att föreställa Aniara

 

Gunilla Pettersson Thafvelin


 

 

Bartenderns leende blev bredare. Hans fulhet var legendarisk i en tid när alla haderåd att köpa sig skönhet var det något heraldiskt över hans avsaknad av ett fördelaktigt utseende. Den uråldriga armen gnisslade när han sträckte sig efter ett nytt ölglas. Det var en ryskt militärprotes, en sju funktioners mottrycks-manipulator klädd i smutsig skär plast. 

W Gibson, Neuromancer, 1984

Bionik - 

Si-Fi...
konstens framställningar som plockar upp strömningar, synliggör och/eller skapar normer. Kroppen i populärkulturen - möjligheten till förändring eller kravet på? 

Protesen som gått från att efterlikna en kropp, återställa den brist som uppstått, till att bli en förbättring, en tydligt redovisad uppdatering av den svaga biologiska kroppen med dess brister. 

Betydelsen av en framställning, att fram-ställa, ställa fram, föreslå, före-ställa...

Assemble me, piece by piece
Strip away the incomplete
The model of the future
Colliding minds, it's just a start
Feel the sparks, we're building art
It's the vertigo of freedom
I'm the pro, I'm the pro, I'm the pro
I'm the pro, I'm the pro, I'm the prototype
I'm the pro, I'm the pro, I'm the pro
I'm the pro, I'm the pro, I'm the prototype
(utdrag från Viktoria Modestas Prototype, 2016)

Eko-design, teoretisk diskurs eller tecken för förändring? 

 

Vilken betydelse får tecknet i konsten och samhället? Är det viktigt att det syns att det är eko för att kunna vara en potential för förändring? Viktigare än att det faktiskt är det?? Att aktivt bruka tecknet i det offentliga rummet för att bidra till eko-normativitet. Eko som norm. Normförskjutningar.

 

[… ] Il Saltomortale by Alba d’Urbano uses a photographic image of the artist body printed on fabric used for a series of garments which were displayed wrapped in tissue paper in couture boxes, modelled on a catwalk as well as reproduced on posters around the city. This work does not speak about landscape but deals with contested senses of identity and alienation, which, I suggest, also underpin attitudes to the environment. And it plays on notions of surface, skin, reality and illusion which permeate environmental discourses. By representing skin on the material normally used to cover it, normality is short-circuited, but this is also a play on ideas and constructions of a subject, or the subject-as-object of a gaze. The gaze is a power relation, a power-over not a power-to, and is the same reductive mechanism as is used to devalue land and water when they are exploited: identity politics as not-environmentalism. 

Malcom Miles,

Eco-Aesthetics

Art, Literature and Architecture in a Period of Climate Change (2014)

Tecknet, det betecknade, tecknet för... 

Antropomorfism, Posthumanism,"The more-than-human-world"...

 

Humanistisk forskning har på senare år ägnat allt större uppmärksamhet åt sådant som tidigare exkluderats från dess område. Icke-mänskliga varelser och fenomen så som djur, växter, väder, ekosystem och materiella ting utforskas på ett sätt som tidigare var förbehållet mänskliga kulturyttringar, och mänskliga representationer av dem undersöks ur nya perspektiv. Samtidigt ifrågasätts historiskt förhärskande västerländska föreställningar om vad som är mänskligt och om vad det innebär att vara människa. 

Från SU-hemsida, Litteraturvetenskap, 230816


I den webbaserade Green European Journal finns en mäångd artiklar samlade kring klimat, samhälle och ekologi.I en av dem,An Eco-Social Perspective on Transhumanism, skriver Carmen Madorrán Ayerra kort om hur begreppet startat och utvecklats. Parallellt har också tekniken utvecklats i en rikting som, menar jag, gjort begreppet och diskursen kring det än mer relevant. i min research kring ekologi och klimat i vår kontext, scenkonst, tycker jag mig inte bara se något jag uppfattar som eco-estetik utan också ett mer eller mindre implicit frågasättande av människans roll under (och efter?) Antropocen. 

 

More-than-human...

"Movning towards an ecological worldview requires that we find ways to reconsider our practice outside of the dominance of "mastery rationalism and humanism" that governs so much of contemporary society. ancient abd Indugenous communities gave long avocated for inextricable connections between humans and other living systems." 

T.Beer,Ecoscenography, s29 f


"This 'material turn'has caused a radical shift in environmental humanities that embodies twenty-first-centrury agendasimplicit in the ecological crisis.THe ecological focus of new materialism - ecomaterialism - argues for the dissolving of the subject-object binary of the material world [ ...] Its theories collapse human and non-human dichotomies, realigning the human with a 'world of biological creatures, ecosystems and xenobiotics..."

Beer, s 34


Daisi Doody 

Ekodesign?

 

 

Och när vi dansar yurgen står det klart

att allt som heter yurg är underbart

när Daisi Doody vrider sig i yurg

och jollrar slangen från Dorisburg


Och lustigt gungar yurgen, jag förvillas

den sorg jag vårdar hotas förspillas

hos detta människobarn som fyllt av yurg 

slår dödens rymd med slang från Dorisburg 

Ur Aniara sång 12

What's it Like to be Almost Like Something Else?

Kostymskisser film

Så har de olika konstarterna så småningom kommit att utsäga vad de bäst kan utsäga – med de unika medel som står var och en av dem till buds. 

Wassily Kandinsky 


Daisi - naturbarnet, dekadensen, det djuriska, okultiverade...  

bekymmersfria? 

 

En, av många, designers som arbetar med fokus på hållbarhet är Collina Strada. på hemsidan kan man läsa: "Collina Strada is a platform for climate awareness, social awareness, change and self expression." Hemsidan är tydlig i hur de presenterar ett holisktiskt eko- tänkande och jag lyfter fram det här för att jag menar att det är ett väldigt bra exempel på de generella strömningar som jag uppfattar finns när det gäller hållbarhet, klimat och kultur. Det gäller inte minst estetiken, men också hur man i presentationer och reklam använder sig av morfningar för att understryka flytande gränser mellan människa och djur. Se exempel: 

Carolina Strada


 

Ekoestetik?

 

 

 SAOL: 

före|­ställa verb ‑ställde ‑ställt 1 presentera2 ut­göra bild e.d. av: fotot före­ställer pappa

 

Det här är en presentation, skisser och foton, av den kostymdesign som gjordes för karaktärer på rymdskeppet

Aniara inom ramen för Ämnet scenkonsts forskningsprojektet Sustainability in Performing Arts Production 

 

Det jag uppfattade som viktigt och valde att ta fasta på här var att ta hänsyn till material, tillverkning, transporter etc, så att processen var så hållbar och gav ett så litet klimatavtryck som möjligt. Mycket kan vara svårgenomträngligt när det gäller dessa frågor ur ett konsumentperspektiv. Ytterligare en aspekt av hållbarhet som också är relevant och som har lika svårtillgänglig information kopplar till Agenda 2030. I det här fallet framförallt mål 1, 8 och 9 som har direkt koppling till västvärldens konsumtion av varor, inte minst när det gäller kläder. 

Konsumentverkets hemsida ger viss vägledning när det gäller material, förbrukning och klimatpåverkan. Något av de viktigaste vi kan göra för klimatet som privatpersoner är att begränsa vår konsumtion. Men vad innebär det för mig i min roll som professionell i ett konstnärligt fält som årligen producerar en mängd föreställningar? Och detta i en kontext där de verksamma i de flesta fall är frilansande utan fasta anställningar? Bör vi som aktörer inom scenkonstfältet göra ett radikalt vägval och skära ner på produktionen av föreställningar? I och med det kommer vi ju också att skära ner på vår privata konsumtion…. 

 

Plagget, materialet. 

För att avgöra om ett visst plagg är mer eller mindre hållbart måste man se till hela livscykeln (råvaruuttag, produktion, användning och avfallssortering). Jag har skissat på kostymer för mellan två till tre aktörer i vår film. Det är en inspelningsdag. Jag har begränsat med tid för detta. Tid är en viktig faktor. Tid är pengar. Tillgång till tid innebär också en möjlighet att försöka hitta alternativ till ex. det som massproduceras. Återigen, tid är pengar. Om jag köper plaggen i butik uppmanar Konsumentverket mig att fråga i butiken hur hela produktionen har skett. (!)

 

Min uppfattning är att det är svårt som konsument att kunna överblicka ett plaggs hela produktion och den klimatpåverkan det har. Naturmaterial ex. bomull kan kanske förutsättas vara bra, eller bättre? Enligt Konsumentverket går det i genomsnitt åt 9000 liter vatten för att producera ett kilo bomull. Lin… det är ju en gammal växt för textilproduktion. På hemsidan fortsätter jag att läsa, att på grund av utsläppen av växthusgaser är den totala klimatpåverkan när det gäller lin (och hampa) lika högt, eller högre, som för bomull och polyester. 

Ull, dun och andra animaliska produkter skulle kunna vara att föredra ur ett klimatperspektiv men kan också visa sig problematiska ur ett etiskt perspektiv beroende på djurhållningen. 

 

Hur har textilen behandlats? Är den färgad? Vi vet att textilproduktion kräver både vatten och energi, men är textilen färgad är vattenåtgången många gånger större och med kemiska tillsatser. Om jag skulle vilja ha en röd klänning på någon i Aniara, går det ens om jag har ambitionen att arbeta klimatsmart?

 

Vad innebär detta för mig i detta sammanhang och med de ramar jag har uppställt för arbetet? Just detta arbete är undersökande och en av de frågor jag ställt mig är om det finns något som kan sägas vara en eko-estetik. Det påverkar de förutsättningar jag ger mig. 

 

 

Rött kan jag glömma. Jag kommer att arbeta i en färgskala med ”naturtoner”.

Ser det som omöjligt att, inte minst utifrån den tid jag har, söka mig fram till material där jag kan säkerställa ett lågt klimatavtryck. Ser utifrån ett etiskt perspektiv att det är vanskligt med ull i olika former och även dun. Men hur långt ska jag dra detta i ett etiskt perspektiv? Kan jag återanvända exempelvis dunjackor eller täcken utan att veta hur dunet samlats in???  


 

Jag har nu ställt upp ramar som också kommer att få betydelse för estetiken. 

 

  • Är Ecoestetik en estetik, ett formspråk bland andra? 
  • Är det en estetik som jag ser är ”min”? 
  • Är det den jag anser följer vår tolkning av Aniara och kommunicerar den på bästa sätt? 
  • Är dessa frågor överhuvudtaget relevanta i den tid vi lever i?

Jag har redan kostymskisserna och kan sätta igång

 

  • Kostymerna kommer att gå i en begie färgskala.
  • Jag handlar second hand. (I vilka butiker som helst?? Med tanke på etik har secondhandbutiker emellanåt kritiserats för sin verksamhet) 
  • Efter vår filmning kommer kostymerna att ingå i skolans kostymförråd och kunna återanvändas. (Kommer vi att ha råd att spara kläder och rekvisita för kommande bruk med tanke på vad hyreskostnaderna är idag?)

 


Att före-ställa 1

SAOL: 
före|­ställa
 verb ‑ställde ‑ställt presenteraut­göra bild e.d. av: fotot före­ställer pappa

 

Det här är en presentation, skisser och foton, av den kostymdesign som gjordes för karaktärer på rymdskeppet Aniara inom ramen för Ämnet scenkonsts forskningsprojekt Sustainability in Performing Arts Production.erforming Arts  

 

Wassily Kandinsky, som citeras här intill, talar om konstarterna och ”…de unika meddel som står var och en av dem till buds.”

(Kandisky, Wassily, Om det andliga i konsten (1970), Stockholm 1984)

Clement Greenberg, en teoretiker som kanske mer än någon annan definierat ramarna för den modernistiska konsten talade också om konstarternas olika verktyg, vikten av att utveckla det specifika för det egna mediets natur och därigenom försäkra sig om kvalité och oberoende. 

”Varje konstart måste via sina egna specifika operationer kunna bestämma vilka verkningar som var speciella och förbehållna just den.”

(Greenberg, Clement, ”Det modernistiska måleriet” (1963), ur Konsten och konstbegreppet Skriftserien Karios nr 1, 1996, s 28)

 

Begreppet kvalité, och även begreppet oberoende, är problematiskt i all konstnärlig kontext. Kandinsky och Greenberg talar dessutom i första hand här om bildkonst, framförallt måleri, men jag har ändå valt att referera till dem och till modernismens teorier kring konsten och konstnärerna för jag menar att det har viss relevans även för vår kontext och denna diskurs

 

Vilka unika medel kan tillskrivas scenkonsten? Mer specifikt, vilka medel har jag som scenkonstnär som arbetar med tecknet, estetik och visuell kommunikation tillgång till? På vilket sätt kan jag påverka den utveckling vi nu befinner oss i utifrån vår konstforms unika medel, och hur ska vi som konstnärer förhålla oss till ansvar för klimatet? Som jag skrev i 

Att före-ställa 1, det största problemet för klimatet är vår konsumtion. Där kommer också frågor kring hur jag i min profession förhåller mig till det och den mängd föreställningar som årligen produceras. Hur radikala ska vi vara i våra individuella val? Ett sätt att minska materialförbrukning vore exempelvis att generöst och utan tanke på erkännande och upphovsrätt frikostigt dela allt. Ta vad ni behöver! Klimatet är trots allt det stora hotet vi står inför. Tanja Beer skriver att när det gäller klimat och kultur, går det att se en förändrad inställning till konstnärskapet.

 

“Not only are many independent theatre practitioners rethinking their roles as artists, they are also questioning what it means to be ‘successful’ in response to the current global context”

(T. Beer s 13, Allen et al. 2014, Emergence Cultural Shift: How artists Are Responding to Sustainability in Wales)

 

I det här sammanhanget uppfattar jag ”successful” tyvärr också som en möjlighet att faktiskt försörja sig i en kontext där de verksamma i de flesta fall är frilansande utan fasta anställningar. Att som konstnär göra sig bemärkt, kan vi bortse från vikten av det i dagens kulturpolitiska klimat? Kan jag säga till mina studenter att inte bry sig om detta när de går ut i arbetslivet?? Frågor om ekonomi ligger hela tiden i potten när vi talar om klimat vare sig det gäller samhällen globalt, våra teaterproduktioner eller de individuella konstnärernas arbetssituation. 

 

Jag påbörjade det här gemensamma forskningsprojektet med en ganska fruktlös och rätt oinspirerad sökning kring faktisk klimatpåverkan av de produkter och det material som skulle kunna komma till användning, som borde användas alternativt fasas ut. Som jag nämnt är det inte en helt enkel uppgift, långt ifrån okomplicerat och dessutom mycket tidskrävande. 

 

Tittade även på hur ett aktivt, medvetet klimatval tagit sig uttryck i scenkonsten i närtid. Inget korrekt forskningsunderlag måste sägas, mer ett första intryck. Det som intresserade mig var det jag uppfattade som en i många fall rätt tydlig eko-estetik. Ett formspråk som signalerade återbruk, insamlade, tillsynes slumpmässiga material, återanvänd plast i alla dess former. Tecken för klimatsmarta och ekologiska val, men var det verkligen det? Kunde det i själva verket vara ett konstnärligt val som visserligen överensstämde väl med hållbarhetsmål men som först och främst var ett konstnärligt val och medvetet bruk av tecknet? Jag funderade också över hur svårt och snårigt det är att ambitiöst arbeta ansvarsfullt med fokus på hållbarhet. Det är komplext, så många faktorer som påverkar ett klimatsmart val, vilket gör det många gånger till ett tidskrävande och svårgenomträngligt arbete trots att viljan är god. 

 

Tillbaka till tecknet, till Greenberg och Kandisky. Finns det något som kan sägas vara mediespecifikt i vår konstform och kan vi göra bruk av det för att påverka och förändra? Kanske är det viktigare att vi som scenkonstnärer med tillgång till det offentliga rummet, gör bruk av tecknet eko än att det faktiskt är eko. Att arbeta med tecknet för ”Ekologiskt” och ”Hållbart”, det skulle kunna vara ett sätt att arbeta på ett sätt som faktiskt gynnade klimat och hållbarhet om än indirekt. Ett sätt att förskjuta normer och etablera nya, mer hållbara. Om konst är ett potent verktyg för förändring, spelar det då någon roll om det som vi fram-ställer är hållbart eller ”hållbart”? 

 

Jag har alltså kommit fram till att om jag vill använda mig av tecknet för hållbar scenkonst tänker jag: 


  • Kostymerna ska gå i beige toner.
  • Återbruk - Det enklaste sättet att försäkra mig om     att jag arbetar hållbart. (Men,som sagt,inte alldeles enkelt heller)
  • Bricolage – blandteknik, dekonstruktion. (Därför att valet av återbruksmaterial gärna lånar sig till just sådan estetik och produktion.) 

Jag har redan kostymskisserna och kan sätta igång. 

 

  • Jag beställer allt on-line från H& M. 
  • Det fraktas hit till skolan och varje plagg är omsorgsfullt förslutet av plast. 
  •  De flesta av plaggen är av syntet eller blandmaterial. (fast det hade jag ju kommit fram till, polyester och bomull kan vara lika illa när det gäller klimatpåverkan) 
  •  Under vilka förutsättningar dessa plagg tillverkats, av vem/vilka och hur deras arbetsförhållanden varit kan jag inte veta (vilket nog inte skiljer sig från mer eller mindre all konsumtion i vår del av världen, återbruk eller ny konsumtion) 

Att före-ställa 2

Mimaroben 

Att föreställa

Helt och hållet människa... 

Uncanny Valley (sv. Kusliga dalen) är en hypotes som relaterar till mekaniska men verklighetstrogna avbildningar av människor. Hypotesen säger att sådana försök till avbildningar (ex. robotar) leder till att människor känner ett obehag. Begreppet myntades av Masahiro Mori. Moris hypotes säger att allteftersom en robot blir mer människolik i sitt utseende och sina rörelser blir en människas emotionella respons till roboten mer positiv, ända till en vändpunkt där reaktionen snabbt övergår till avsky. När rörelsen blir svårare att särskilja från en människas blir responsen positiv igen. Det är området mellan ”knappt människa” och ”helt och hållet människa” som kallas för Uncanny Valley (Kusliga dalen). 

Se Wikipedia ”Kusliga dalen

Att föreställa människa


Hos den kvinnliga piloten sysn det klarast.

Hon sitter ofta stirrande i miman

och efteråt blir hennes vackra ögon

förändrade. De får en gåtfull glans

av otydbarhet, ögats iris

blir fylld av sorgsna eldar,

en hungereld som söker bränsle

till själens ljus att ljuset ej må slockna.

Aniara sång 5

Piloten 

Ekodesign?

 

 

Respons från Synne Berndt

Här finns många exemplen på eko-design, från mode till bruksdesign, och även frågan om tecknet och det potentiellt performativa i eko-design (och att det kanske ska syns som eko) och det eko-normativa lyftas på ett kreativt sätt. Här ställs bra frågor såsom är återbruk alltid etiskt hållbart? Det finns viktiga associationer till posthumanism, ’the more than human-world’, transhumanism och bionik - och kopplingen mellan kroppen och det (kanske) maskinella blir alltmer tydlig och tankeväckande.