< till innehållsförteckning

 

 

 

I. ANIMALIA

 

BEVINGADE DJUR

 

FJÄRILAR

Se: Aporia crataegi

refererad: ...hagtornsfjäril

 

FÅGLAR

SeFåglar, Ägg

refererad: ...hägrar [...] grå fåglar...örnliknande fågel

 

HÄGRAR

Se: Hägrar

refererad: ...silhuetter av hägrar

 

ÖRNAR

Se: Örnar

refererad: ...örnliknande fågel

 

PÄLSDJUR

Se: Päls

refererad: ...rävarnas ryggar...pälsen är lurvig och genomblöt

 

HARAR

Se: Harar och kaniner

refererad: ...harens svans

 

HUNDAR

SeHundar

refererad: ...släppa in hunden...vakthundarna

 

HÄSTAR

SeHästar

refererad: ...brun häst

 

KANINER

Se: Harar och kaniner

refererad: ...svart kanin

 

RÄVAR

Se: Rävar

refererad: ...rävarnas ryggar, ...biblioteksrävarna

 

 

 

 

^ till innehållsförteckning

A - O

 

I.    ANIMALIA

II.   ANATOMI

III.  AKTÖRER

      - - -

IV.  OBJEKT

V.   OBSERVATIONER

VI.  OMGIVNINGAR

Appendix

 

Harar och kaniner

 

Harar och kaniner (Leporidae) är en familj som ingår tillsammans med pipharar i ordningen hardjur. De utmärks genom kluven nos, långa öron, kort uppåtriktad svans samt starka bakben. Pälsen på undersidan av fötterna består av tätt ställda styva hår.

 

Inom vissa kulturer anses en hartass bringa tur åt sin ägare. Enligt folktro med ursprung i hoodoo-kulturen ska haren fångas (eller skjutas) på en kyrkogård för att hartassen ska få sina magiska egenskaper. Olika uppgifter förekommer rörande vilken tidpunkt haren ska fångas – några källor hävdar att det måste ske vid fullmåne, andra säger vid nymåne. 

 

Min pappa har berättat att han tog hand om en harpalt när han var barn. Haren blev aldrig tam. När den blev stor, bet den honom och rymde.

 

Jag hade en svart dvärgkanin som husdjur. Jämfört med andra tamkaniner var hon nästan som en vildkanin.

 

omnämningar: ...harens svans...svart kanin

 



ANIMALIA

APPENDIX A-O 

Hästar

 

Hästar (Equus) är det enda nu levande släktet inom familjen hästdjur (Equidae). Equus, liksom Equidae, innehåller en mängd utdöda arter som enbart är kända genom fossiler. Den äldsta kända hästen, Sifrhippus, utvecklades för mer än 50 miljoner år sedan, under tidig eocen. Den levde i skogar i Nordamerika och födan bestod av blad. Det sägs att de förändringar som hästdjuren har gått igenom är ett av de tydligaste exemplen på evolution.

 

Mellan åren nio till tolv fylldes min värld av hästar. Prenumerationer på hästtidningar och önskelistor som fylldes av hästleksaker. Högsta önskningen var en egen häst. 

 

Min farfar hade en häst som hette Monika. Hästen var hans arbetskamrat i skogen. Pappa berättar att den enda gång han såg farfar gråta var när Monika dog.

 

Enligt Plinius sörjer hästar, liksom hundar, när dess ägare dör. Ibland händer det till och med att de gråter av saknad. 

 

omnämningar: ...brun häst

 



ANIMALIA

APPENDIX A-O 

Rävar

 

Trivialnamnet rävar omfattar en grupp av likartade hunddjur som alla är förhållandevis kortbenta med lång kropp, har ett tillplattat ansikte, avlånga pupiller, triangelformade upprättstående öron och en utdragen och spetsig nos. Svansen är yvig.

 

Under uppslagsordet "Räfven" i Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi (1916), står det att läsa om Vulpes vulpes: om räven fångas när den är ung kan den bli tam, men den är "ej pålitlig" och "mindre behaglig i anseende till den fräna lukt den sprider omkring sig".

 

Rävar smyger sig på sina byten. De jagar möss, kaniner och harar, fåglar, fiskar, grodor, och insekter. De äter också fågelägg, bär och gräs. Rävar bor i hålor som de gräver själva, eller i bergsskrevor.

 

omnämningar: ...rävarnas ryggar...biblioteksrävarna

 

se även:

Hundar

 



ANIMALIA

APPENDIX A-O 

Hundar

 

Canidae, hunddjuren. Flertalet hunddjur lever och jagar i flock. Många gräver hålor i jorden; inga klättrar i träd. De flesta är köttätare och äter djur som de själva har fångat. Gemensamma drag hos vilda hunddjur är den förlängda nosen och de upprätta och mycket rörliga öronen.

 

Hundsläktet, Canis, delas in i två grupper – de rävartade och de vargartade. Till de senare hör alla hundar, vargar och schakaler. Tamhund, Canis familiaris, är en gemensam benämning som samlar alla de olika former av hundsläktet som hålls som husdjur.

 

Plinius skriver att de djur som är mest lojala mot människan är hunden och hästen. Det berättas om hundar som försvarar sina ägare mot rövare och som inte lämnar sin fallna ägares kropp utan fortsätter driva bort asätande fåglar och rovdjur. Plinius berättar också att hundar insjuknar i rabies under de så kallade hunddagarna, under inverkan av Sirius. Något belägg för påståendet tros inte finnas.

 

I Otia Imperialia beskriver Gervaise of Tilbury en spökhund som i norra England skrämt en riddare på flykt. En enorm best visade sig under ett fruktansvärt åskoväder; en hund med eldslågor sprutande ur käftarna. Den vettskrämde riddaren räddades av en annan riddare som kom till undsättning med ett magiskt jakthorn.

 

omnämningar: ...släppa in hunden...vakthundarna

 

se även:

Rävar

 

 

 

ANIMALIA

APPENDIX A-O 

Hägrar

 

Ardeidae. En fågelfamilj inom ordningen pelikanfåglar. Hägrar förekommer på alla kontinenter utom Antarktis. De har vanligen en lång, kägelformig rak näbb. Benen är långa, liksom tårna. Tårna är alla försedda med klor.

 

I Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi (1910) läser man att hägrar i allmänhet beskrivs som "trätgiriga och elaka". De är även ytterst försiktiga och vaksamma. Om de kan välja att fly framför att slåss så väljer de alltid flykten. Men blir de tvungna att försvara sig slåss de vildsint och hugger efter motståndarens ögon med sina kraftiga näbbar.

 

Enligt Isidorus av Sevilla är hägrar paniskt rädda för regnstormar. Hägern flyger därför ovanför molnen så att den inte kan känna av vindarna.

 

I Naturalis Historia beskrivs hägrar mycket kortfattat i bok 10, kapitel 79: WHEN BIRDS LAY, AND HOW MANY EGGS. THE VARIOUS KINDS OF HERONS. Här står att läsa hur svår fortplantningen är för dessa fåglar: under parningen blöder hanfåglar från ögonen, och äggläggningen är bekymmersam för honorna.

 

Ägretthägern är en helt vit häger. Under häckningen får den förlängda bröst- och ryggfjädrar som kallas ägretter.

 

Ägrett, eller aigrette, är också namnet på en huvudprydnad i form av en uppåtstående fjäderplym. Fjädrarna till plymen tas ofta från hägrar eller strutsar. Plymen kan vara besatt med diamanter eller andra juveler. Smycken med ägrettform kan också benämnas aigretter.

 

omnämningar: ...silhuetter av hägrar

 

se även:

Fåglar

Vingar

Ägg

 


 

ANIMALIA

APPENDIX A-O 

Ägg

 

Äggläggande djur kallas för ovipara djur. Alla fåglar lägger ägg, oftast flera åt gången. Andra ovipara djur är groddjur, insekter och många kräldjur och fiskar. Ägg betraktas som livsmedel

 

Gervase of Tilbury skriver i Otia Imperialia att världen (mundus) liknar ett ägg genom att världen är uppbyggd av delar på samma sätt som ägget är:


- Ägget har ett skal på utsidan. 

- Äggvitan på insidan hålls samman av skalet, och inne i vitan finns äggulan. 

- Längst in i gulan finns ett frö med potentialen till nytt liv.

 

På samma sätt ser världen ut: Den rena etern hålls samman av himlavalvets skal. Innanför etern finns den tätare luften. Och jorden, med sin bördighet där liv kan gro, omgärdas av luften.

 

omnämningar: ...ägg, nedgrävda i jorden

 

se även:

Fåglar

 



ANIMALIA

APPENDIX A-O 

Örnar

 

Örnar är ett samlingsnamn för en grupp större fåglar, inom familjen Accipitridae. Den främsta anledningen till att man sammanfört dessa rovfåglar är deras storlek. Andra gemensamma drag är att de har en kraftig näbb och kraftiga klor, och att deras ben är befjädrade.

 

På latin kallas örnen för aquila. Enligt Isidorus härleds det latinska namnet utifrån örnens skarpa syn (acumen oculorum). Han skriver vidare att örnar kan se rakt in i solen. Det sägs att örnarna lyfter upp sina nykläckta ungar i sina klor för att låta solen skina på dem, och de ungar som håller sin blick kvar mot solen får vara kvar men de som viker undan med blicken kastas ut ur boet, ej fullvärdiga familjemedlemmar. 


Jag har sett örn en gång på nära håll. Körandes bil i ett helvitt landskap – vägen och allt runtomkring helt täckt av snö. Det var ingen annan trafik och jag stannade bilen när jag såg en stor fågel vid sidan av vägen. Då svepte en andra fågel förbi alldeles framför vindrutan. Fötterna var som stora, kraftiga nävar. Jag förstod att den första örnen jag sett vid vägkanten hade något att äta liggande vid fötterna. Kanske var det ett påkört djur – jag minns inte (eller så gick det inte att se).

 

omnämningar: ...örnliknande fågel

 

se även:

Fåglar

Vingar

Ägg

 

 


ANIMALIA

APPENDIX A-O 

Aporia crataegi


Hagtornsfjärilar är flitiga blombesökare, och kan flyga långt för att hitta soliga blomsterängar. När de är många till antalet – ibland samlas de i hundratal – kan deras röriga och vågiga rörelser påminna om ett svallande hav eller vita moln. Det sägs att de är dåliga flygare.

 

De är osmakliga för fåglar och har få fiender, något som i perioder leder till massförökning och spridning. Andra perioder reduceras hela generationer till ett fåtal individer.


Släktets latinska namn Aporia härleds från den klassiska grekiskans aporos som är sammansatt av a = "icke" och poros = "väg", "resa" (i synnerhet om en resa via en smal passage eller ett sund). Artens namn Crataegi syftar på "levandes av Crataegus", hagtorn.

 

Hagtornsfjärilar är lätt igenkännbara på de vita vingarna med svarta vingribbor. Honornas vingar får dock ett transparent utseende efter parning, genom att vingfjällen tappas då honan gnuggar sina vingar mot hannens. Det är okänt vad detta beteende syftar till.

 

Jag har ett minne av att mamma har berättat för mig att om den första fjärilen man ser på året är en vit fjäril, så betyder det lycka. Av andra har jag hört att det räcker med att fjärilen är ljus.

 

omnämningar: ...hagtornsfjäril

 

se även: 

Vingar

 

 

 

ANIMALIA

APPENDIX A-O 

Fåglar

 

Fåglar, Aves. Aviatörer, flygare. Det som främst kännetecknar fåglarna gentemot övriga ryggradsdjur är rörelsen i luften. Några fåglar har tappat sin flygförmåga.

 

Härstammande från kräldjur, har de genom att höja sig till luften blivit av med konkurrensen på marken. Halsen är rörlig, huvudets käkdelar (näbben) är förlängda. Kroppen är täckt med fjädrar. Fåglar flyger genom att slå vingarna mot luften. Flertalet fåglar bygger bo där de kan värpa och ruva ägg. 

 

omnämningar: ...hägrar [...] grå fåglar...örnliknande fågel

 

se även: 

Vingar

Ägg

Hägrar

Örnar 




ANIMALIA

APPENDIX A-O 

< till innehållsförteckning

 

 

 

II. ANATOMI

 

HUVUD

Se: Huvudet

 

ANSIKTET

Se: Ansiktet

refererad: ...ser mig i spegeln...ansiktet i spegeln, ...mitt ansikte i en reflektion

 

ÖGON

Se: Ögon

refererad: ...sotig runt ögonen

 

MUNNEN

Se: Munnen

refererad: ...hon öppnar munnen...vinrött läppstift


TÄNDER

Se: Tänder

refererad: ...tänderna i nedre käken

 

HÅR

Se: Hår

refererad: ...håret är kammat, ...under peruken är huvudet rakat

 

ARMAR, BEN

 

HÄNDER

refererad: ...blodstänk på mina händer

 

FÖTTER, VADER

refererad: ...spillt på vaden och hälen, ...haltar

 

INRE ORGAN

 

BLODOMLOPPET

Se: Blod

refererad: ...blodstänk på mina händer

 

DJUR

 

VINGAR

Se: Vingar

refererad: ...vingar sticker upp ur marken

 

SVANS

Se: Svans

refererad: ...harens svans

 

PÄLS

Se: Päls

refererad: ...rävarnas ryggar, ...pälsen är lurvig och genomblöt

 

 

 

^ till innehållsförteckning

Vingar

 

Vingar heter ala enligt Isidorus av Sevilla, eftersom fåglar med sina vingar sveper in sina ungar när de värmer och matar dem (alere = "att mata"). 

 

omnämningar: ...vingar sticker upp ur marken

 

se även:

Fåglar

Aporia crataegi

Luft

 


ANIMALIA

APPENDIX A-O 

Planeterna

 

Hur man definierar vad som är en planet har förändrats historiskt sett. Ordet planet härleds från grekiskan. Vissa uppslagsverk säger att det grekiska ordet översätts till "vandra" (planasthai), andra till "irra" (planetes) i meningen "sväva omkring". Himlakropparna kallades vandrare, eftersom de ansågs vara stjärnor som flyttar på sig, då planeternas positioner förflyttar sig enligt andra mönster än resten av stjärnhimlen som hade fasta positioner i relation till varandra. Isidorus av Sevilla skriver om planeter: ibland bär de av åt söder, ibland åt norr, ofta mot kosmos riktning och ibland med. I äldre svenska finns ordet flyttstjärna (jämför: fixstjärna). 

 

Romarna ansåg att planeterna var sju till antalet: solen, månen, Mars, Merkurius, Jupiter, Venus och Saturnus. Jorden var inte en planet. Sju dagar i veckan – sju planeter (gudar) som på varsin veckodag i bestämd följd vakade från himlen över jorden. 

 

Enligt 2006 års definition är en planet i vårt solsystem en himlakropp som: 

  1. befinner sig i en omloppsbana runt solen,
  2. är nästan sfärisk på grund av sin egen gravitation
  3. dominerar sin omgivning.
 
Den definitionen ger åtta planeter: Merkurius, Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.

 

omnämningar: ...kunde se Saturnus...Saturnus [...] en planet som skulle kunna vara jorden

 

se även:

Jorden

 


Kometer

 

En komet kretsar runt solen. När en komet är tillräckligt nära solen framträder en koma eller en svans. Kärnan, nucleus, består av is, stoft och stenpartiklar.


Kometer lämnar fragment efter sig. Om jorden passerar genom dessa fragment, kan det uppstå meteorregn.

 

Ordet komet kommer från det grekiska kometes, "långhårig" (från kome, "hår"). Långhåriga stjärnor; ty deras svans ser ut att ha en hårig borst. Plinius skriver att grekerna kallade kometer med en bredare hårman i nederkant för skäggiga stjärnor, Pogoniæ. De som liknar hästmanar benämndes Hippias; dessa rör sig i snabba cirkelrörelser.

 

Plinius skriver vidare att kometens ankomst oftast är ett dåligt tecken. Tecknet går att uttolka genom kometens form eller position på himlen. Till exempel: en flöjt för något negativt knutet till musik. Om kometen bildar en triangel eller fyrkant i konstellation med andra stjärnor kommer dess negativa effekt att påverka lärda män. Om kometen dyker upp i Ormens stjärnbild betyder det att någon kommer att drabbas av förgiftning.

 

omnämningar: ...en stor komet

 


Månen

 

Månen är en spegel. Solens ljus reflekteras mot månens yta i form av månsken. Jorden reflekterar också ljus, jordsken, mot månen. Som i sin tur kan reflekteras tillbaka till oss. 

 

Olika ytor av månen lyses upp av solen. Men från jorden sett syns aldrig månens baksida när den lyses upp. Från vår betraktarvinkel skapar de upplysta delarna månfaserna under en lunation.

 

Fullmånen är en cirkel, en rund skiva. Cirkeln: en bild av enhet och perfektion. Cirkeln som symbol för evigheten, oändligheten, himlen och det himmelska.

 

Månen kan vara ett himmelskt ägg, ännu ej kläckt, som vilar i himlavalvets mörka ocean.

 

De mörka markeringarna på månens yta har gett upphov till föreställningen om en månhare eller månkanin. Silhuetten av en kanin med en mortel kan ritas ut. I östasiatisk folktro föreställer bilden på månen en hare eller kanin i färd med att tillreda något ätbart – i vissa berättelser är det någon form av riskakor, i andra elixir för de odödliga. Haren kan också utföra arbetet tillsammans med andra djur, som en padda, schakal, räv eller apa.

 

omnämningar: ...tunn månskära...månen, rödaktig, ...klotet till höger är månen

 
se även:
 
 
 

Solen

 

Solens strålar innebär ljus, värme och liv på jorden. Betraktad med blotta ögat ter sig solens yta som en fullkomligt jämn och lysande disk. Men genom förstoringar kan man se att ytan ser grynig ut och att solen har mörka fläckar.

 

Om man betraktar en solfläck under stark förstoring kan man se att den sönderfaller i två partier, ett mörkare – umbran – och ett ljusare parti runtomkring: halvskuggan. År 1630 framfördes teorin att solfläckarna är bergstoppar som skjuter upp ur solens atmosfär (Rosa Ursina, Scheiner). 

 

Enligt Plinius lyser solen upp de andra stjärnorna. Solen är universums själ. Eller snarare dess intellekt, då solen är naturens härskare. Solen ser och hör allt. Solen ses ibland som ett gudomligt öga. I vissa trosföreställningar är solen ett av himlens två ögon, med månen som det andra ögat.

 

En solförmörkelse sker genom att månen passerar framför solen, mellan jorden och solen. Vid en total solförmörkelse syns solens korona som en silverfärgad halo runt den svarta månen. De ljusstrålar från månen som strålar ut från månens kant och verkar lysa igenom koronan kallas ibland för ägretter.

 

omnämningar: ...solen speglas i pölen, ...solen är på väg ned, ...morgonljuset

 

se även:

Stjärnor

Eld

 
 
 

Stjärnor

 

Stjärnor är ljuskällor i fjärran. Stjärnor liknas ibland vid diamanter. Vid ett stjärnfall säger man att en önskan kan uppfyllas. Vår sol är en stjärna.

 

Olika källor anger olika ursprung till ordet. Vissa menar att det kan ha släktskap med ordet strö, som "strödd över himlen". Andra härleder det från en urindoeuropeisk ordstam, *h₂stḗr, som betyder stjärna men också "den brinnande".

 

Den starkast lysande stjärnan på natthimlen är Sirius, "hundstjärnan". Plinius den äldre skriver att det är allmänt känt att solens hetta eldas på av Sirius, när stjärnan är i stigande. Dessa dagar kallades av romarna för dies caniculares (hunddagarna) efter stjärnans namn Canicula (hundvalpen). Denna period inleddes dagen då stjärnan Sirius första gången kunde iakttas i gryningen, och varade sedan i 30 dagar. Hunddagarna är en period fylld av oro och olyckor, då vinet förgås och vattenmassor sätts i rörelse. 

 

omnämningar: ...starkt lysande stjärnor

 

se även:

Solen

Eld

 
 
 

Jorden

 

Jordens yta utgörs dels av lösa jordlager (sand, grus, lera, med mera), dels av den så kallade fasta berggrunden som består av hårda stenarter. Ungefär 70% av ytan är täckt av vatten. Den delen av biosfären som består av land domineras av vegetation. Jordens inre är otillgängligt för människan. Genom vulkaniska utbrott och heta källor kan vi dra slutsatser om att jordens inre är oerhört hett, kanske uppemot 6000 grader Celsius. Jordens kärna anses bestå av främst järn.

 

omnämningar: ...en planet som skulle kunna vara jorden

 

se även:

Planeterna

Berg (sten)

Lera (jord)

Växtlighet

Vatten

 



< till innehållsförteckning

 

 

 

III. AKTÖRER

 

 

PERSONGALLERI

 

BERÄTTAREN

MAMMA

FARMOR

YNGRE BROR

HOTFULL MAN

FRIARE

VÄNINNA

SPEGELBILDEN

OBSERVATÖRER

DJUREN

 

 

 

^ till innehållsförteckning

< till innehållsförteckning

 

 

 

IV. OBJEKT

 

 

SPEGLAR

 

Se: Speglar

refererad: ...ser mig i spegeln, ...månskäran spegelvänd...ansiktet i spegeln, ...spegelbilden...solen speglas i pölen, ...speglas upp på himlen

 

SMYCKEN 


Se: Föremål

refererad: ...ring

 

JUVELER

 

Se: Ädelstenar

refererad: ...rosa sten

 

AMULETTER

 

SeFöremål

refererad: ...hartass

 

NYCKLAR 

 

SeFöremål

refererad: ...nycklarna till alla rum

 

 

^ till innehållsförteckning

Päls

 

De allra flesta däggdjur har päls. Pälsen fyller flera funktioner. Den skyddar mot både kyla och solstrålar. Pälsen fungerar som kamouflage, till exempel genom färger eller mönster, som fläckar, som matchar omgivningens färger och mönster. Vissa hår i pälsen fungerar som känselorgan, som morrhåren.

 

omnämningar: ...rävarnas ryggar...pälsen är lurvig och genomblöt

 

se även:

Hår

Pälsdjur

 


ANIMALIA

APPENDIX A-O 

Eld


Eld är förbränning. Eld behöver bränsle och oxidationsmedel (till exempel syret i luften). Eld producerar värme. En okontrollerad eld kallas för brand.

 

Enligt vissa är elden renande. Eld har använts i offerritualer. Genom att bränna upp något förintar man det. 


se även:

Solen

Stjärnor




APPENDIX A-O

Offer

 

I Cirlots A Dictionary of Symbols kan man läsa att blodet är en perfekt symbol för offerakten. Det gäller särskilt det spillda blodet, eftersom dess indexikalitet innebär ett spår av ett offer som skett. Andra vätskor som i forna tider var dyrbara att spilla, som mjölk, honung eller vin, kunde ersätta blodet i offerriten.

 

I det antika Rom offrade man valpar under vårens högtid Robigalia. Man offrade till stjärnan Sirius för att mildra de svåra effekter på skördarna, som man ansåg att Sirius hade under de så kallade hunddagarna.

 

Se:

Blod

Eld

 



 

Speglar

 

En spegel är en reflekterande yta. En spegling är en regelbunden reflexion av ljus. Speglar används bland annat för att skapa möjligheter att betrakta objekt som ligger utanför betraktarens synfält. Exempelvis det egna ansiktet. Spegeln kan på så sätt användas för att utöva kontroll, eller som ett verktyg för bekräftande.

 

Speglar används också i olika typer av instrument, såsom teleskop. Konkava speglar i teleskopet möjliggör observerande av avlägsna stjärnor och andra objekt i fjärran. Även andra blanka eller glänsande ytor benämns som speglar, som vattenspeglar.

 

Speglingar ger upphov till dubbletter, skenbilder och virtuella bilder. En spegel som speglas i en annan spegel själv kan mångfaldiga bilder, där antalet bilder varieras genom speglarnas vinkel mot varandra.

 

Det finns föreställningar om att själar kan fastna i speglar och hållas inneslutna däri. Speglar betraktas ibland som portaler. Öppningar och passager som leder in i andra rum. Genomskinliga öppningar – likt glasfönster. Eller ytor som kan genomträngas – likt vattenytor – ingångar som är mer diffust genomsiktbara eller opakt speglande.  

 

omnämningar: ...ser mig i spegeln, ...månskäran spegelvänd, ...ansiktet i spegeln, ...spegelbilden, ...solen speglas i pölen, ...speglas upp på himlen

 

se även:

 
 
 

< till innehållsförteckning

 

 

 

V. OBSERVATIONER

 

 

HIMLAKROPPAR

 

MÅNEN

Se: Månen, 

refererad: ...tunn månskära...månen, rödaktig, ...klotet till höger är månen

 

STJÄRNOR

Se: Stjärnor

refererad: ...starkt lysande stjärnor

 

SOLEN

Se: Solen

refererad: ...solen speglas i pölen, ...solen är på väg ned, ...morgonljuset

 

SIRIUS

Se: Stjärnor

 

PLANETER

Se: Planeterna

refererad: ...kunde se Saturnus, ...Saturnus [...] en planet som skulle kunna vara jorden

 

JORDEN

SeJorden

refererad: ...en planet som skulle kunna vara jorden

 

SATURNUS

SePlaneterna

refererad: ...kunde se Saturnus...Saturnus i mitten

 

KOMETER 

Se: Kometer

refererad: ...en stor komet

 

 

VÄDER

 

REGN

Se: Regn, Moln

 

VIND, STORM

Se: Luft

refererad: ...det blåser utifrån

 

 

 

 

^ till innehållsförteckning

Ädelstenar

 

Ädelstenar är mineral som på grund av egenskaper som hårdhet, vacker färg, glans eller lyster används som smycken eller prydnader. Till ädelstenar räknas bland annat diamant, rubin, safir och smaragd. De flesta ädelstenar är kristalliserade. 

 

Plinius menar att kristaller är en sorts is, eftersom de enbart går att hitta på de allra kallaste platserna. Därför har kristallen på grekiska fått sitt namn från ordet för kyla (krýstallos, från krýos). För att kristaller ska kunna bildas skriver Plinius att regnvatten och ren snö är absolut nödvändiga.

 

omnämningar: ...rosa sten 

 

se även:

Berg (sten)

 



OBJEKT

Föremål

 

I Cirlots A Dictionary of Symbols kan man hitta uppslaget "Objects, Marvellous". Mirakulösa eller fantastiska föremål, föremål som är speciella på grund av sin sällsynthet, skönhet, praktfullhet eller sina magiska egenskaper. De förekommer i sägner, myter och legender, som talismaner, vapen, fantastiska konstverk eller symboler.

 

omnämningar: ...ring, ...harsvans, ...nycklarna till alla rum

 

se även:

Ädelstenar

Speglar

 

 

< till innehållsförteckning

 

 

 

VI. OMGIVNINGAR


 

 HUSKROPPAR

 

BOSTADHUS

Se: Hus

refererad: ...ett litet hus...huset mitt i natten, ...under huset, ...vårt gamla hus, ...en stuga i en skog, ...huset på ön, ...tomma huskroppar

 

RUM

Se: Rum

refererad: ...andra sidan dörren...otillgängligt rum...rum med en trappa nedåt...sovrummet, ...närmaste toalett, ...badrummet

 

DÖRRAR

Se: Dörrar, fönster

refererad: ...andra sidan dörren, ...dörren på baksidan, ...måste låsa dörrarna, ...genom dörröppningar

 

FÖNSTER

SeDörrar, fönster

refererad: ...genom köksfönstret, ...mörkt i alla fönster, ...baksätets fönsterruta, ...ut genom ett fönster...rullgardin och fönsterbleck

 

TRAPPOR

Se: Trappor, stegar

refererad: ...rum med en trappa nedåt

 

FARLEDER


SeVägar

 

BILVÄGAR, STIGAR, TRANSPORTSTRÄCKOR 

refererad: ...längs med vägen, ...leder en stig vidare, ...vänster om stigen, ...springer i mörkret, ...springer rätt länge, ...springer de sista kilometrarna

 

PASSAGER

refererad: ...smal passage...en hemlig gång

 

SKOGS- OCH GRÖNOMRÅDEN

 

Se: Växtlighet

 

PARKER, TRÄDGÅRDAR

refererad: ...park, ...baksidan, ...samlats i trädgården, ...ut till en trädgård, ...på rygg i gräset, ...upp för en grässlänt, ...strandkant med gräs och björkar

 

VILD VÄXTLIGHET

refererad: ...vildvuxet buskage, ...stuga i en skog, ...stigen

 

VATTENDRAG

 

SeVatten

 

STILLA VATTEN

refererad: ...simma från fastlandet, ...hägrar vid en strandkant, ...bryggor och båtar...vid en flod, ...vattendränkt stad...blått hav

 

STRÖMMAR, VÅGOR

refererad: ...havet, ...strida vattenströmmar

 

BERG, STEN

 

BERG, KLIPPOR, STEN

Se: Berg (sten)

refererad: ...in bland klipporna...gruskornen

 

 

 

^ till innehållsförteckning

Ögon

 

Isidorus skriver att det finns två möjliga anledningar till att ögonen kallas oculus. Antingen för att ögonen är täckta av ögonlocken (från dölja, occulere). Eller att ordet kommer av att ögonen besitter ett dolt ljus (occultum lumen). Ett ljus som kommer inifrån. Ögonen är det organ som ligger närmast själen, tillägger Isidorus. 

 

Att rikta blicken in i solen kan orsaka solblindhet, en sjuklig förändring av den centrala fläcken i näthinnan. Solblindhet yttrar sig genom nedsatt synförmåga och förändringar av det perifera seendet. Ögonen blir känsliga för ljus. Tillståndet kan bli permanent.

 

omnämningar: ...sotig runt ögonen, ...ögonen ser ledsna ut

 

se även:

Ansiktet

Huvudet

Speglar

 

 

 

Hår

 

Förekomsten av hår är ett av de mest typiska kännetecknen för däggdjur. Människans hud är täckt av hår. De flesta håren är fina och korta. På en del bestämda ställen, som på huvudet, är håren kraftigare. 

 

Hår kan användas som förklädnad. 

 

omnämningar: ...håret är kammat...under peruken är huvudet rakat

 

se även:

Huvudet

Päls

 

 

Blod

 

Blod är en rödfärgad vätska som cirkulerar i människors och djurs blodådror. Hjärtat pumpar ut blodet i kroppen. 

 

Enligt Isidorus kommer ordet hälsa (sanitas) från ordet för blod, då hälsan är avhängig av blodets (sanguis) tillstånd. Sanguis i sin tur heter så på latin eftersom blodet smakar sött (suavis); personer vars temperament domineras av blodet är således milda och behagliga. Han säger också att ordet har ett grekiskt ursprung då blodet är stärkande, animerat och levande. Att ha blod är att ha själ.

 

Magiska riter har utvecklats kring blodet. I nordiska sagor berättas att människor kan överta ett djurs utmärkande egenskaper genom att döda djuret och dricka dess blod. Och omvänt – en människa som är förvandlad till ett djur kan ges sin mänskliga form åter genom att hennes blod utgjuts (Nordisk familjebok, 1905). 

 

omnämningar: ...blodstänk på mina händer

 

se även:

Offer

Fläckar

 

 

Ansiktet

 

Ansiktet är huvudets framsida. Inuti och under ansiktets hud finns lager av tunna och glesa muskelbuntar, genom vilka rynkor och veck framkallas i huden på en mängd olika sätt och i växlande kombinationer genom frivilliga och ofrivilliga rörelser till följd av olika sinnesrörelser och själsstämningar. Isidorus av Sevilla förklarar skillnaden mellan orden för ansikte (facies) och ansiktsuttryck (vultus), där det första ordet härrör från en passiv visuell likhet medan den sistnämnda är ett viljeuttryck. 

 

Ordet ansikte är släkt med ordet åsikt, eller åsyn (Etymologisk ordbok). Jämför med tyskans ansicht. Förledet an- i betydelsen "emot" besläktat med latinets ante – "framför". Ansiktet är alltså något som är framför något annat. Något som man ser på. Ansiktet är också framsidans utseende. För att man ska kunna se sitt eget ansikte behövs någon form av hjälpmedel, som en spegel

 

Genom användning av kosmetika kan ansiktet, utseendet, förändras.

 

omnämningar: ...ser mig i spegeln...ansiktet i spegeln...mitt ansikte i en reflektion

 

se även:

Ögon

Munnen

Huvudet

 

 

Tänder

 

Tänderna, påstår Plinius, är den enda delen av kroppen som står emot eld, och som inte förbränns i lågorna tillsammans med resten av kroppen. (Det finns dock andra sätt att skada tänderna.)

 

Tänder krävs för sönderdelningen av föda. De påverkar talförmågan. Plinius skriver att det även går att ställa prognoser om framtiden utifrån tänderna. De individer som har mer än 32 tänder tros få ett längre liv. För de kvinnor som har dubbla hörntänder på högra sidan av överkäken väntar ett lyckosamt liv, men om hörntänderna är dubbla på motsatt sida gäller det motsatta

 

Hörntänderna (caninerna) har fått sitt latinska namn dens caninus då de påminner om hundars tänder. Isidorus skriver att hundar använder dessa tänder till att krossa ben, precis som människan också gör. Hos hästar förekommer hörntänder endast hos hingstar.

 

omnämningar: ...tänderna i nedre käken

 

se även:

Munnen

Mat, ätande

Huvudet

 

Munnen

 

Munnen är ingången till matsmältningsorganet. Genom munnen kan man också andas. Isidorus av Sevilla härleder det latinska ordet för mun, os, från ostium (dörr) eftersom vi för in mat som genom en dörr.

 

Den yttre munhålan omges utåt av läpparna och begränsas inåt av tänderna. Munnen används i formandet av talljud. Munnen används även för kommunikation genom ansiktsuttryck. 

 

omnämningar: ...hon öppnar munnen...vinrött läppstift

 

se även:

Tänder

Mat, ätande

Dryck, törst

Ansiktet

Huvudet


 

Huvud

 

Huvudet är kroppens viktigaste del, enligt Isidorus av Sevilla. På latin heter huvud caput och Isidorus förklarar att det är för att alla sinnen och nerver startar i huvudet (initium capere). 

 

omnämningar: ...huvudet rakat

 

se även:

Ansiktet

Ögon

Munnen

Tänder

Hår

 

 

byggnader

Dryck, törst

 

omnämningar: ...dricker vatten ur en vit temugg

 

se:

Vatten

Munnen

Mat, ätande

 

 

Mat, ätande

 

se:

Munnen

Tänder

Dryck, törst

 

 

Hus

 

Huset är en kropp, en huskropp.

 

Ett hus är uppbyggt i våningar (ibland bara en våning). Våningarna har rum (ibland bara ett). Mellan rummen och mellan våningarna finns förbindelser av olika slag: som hissar, trappor, stegar, dörrar och portaler. 

 

Ett hus kan vara ett hem, ett bostadhus. I Nordisk familjebok delas enfamiljshus in i två olika typer, den anglosaxiska typen och villatypen. I villan finns kök, matsal och salong på bottenvåningen. På ovanvåningen sovrum och gästrum. Så såg vårt hus ut som jag växte upp i, fast det fanns ett källarplan också. Alla våningar bands samman av en spiraltrappa i hallen.

 

I källaren fanns en labyrintisk hall. Från ett vardagsrum och hobbyrum ledde hallen via en korridor med olika förråd till ett utrymme med en bastu, handfat och en frys. Hallen fortsatte vidare till en tvättstuga. Därifrån kom man ut till garageuppfarten. Hemmets dator var länge förvisad till husets nedre domäner. I jämförelse med de andra delarna av huset, var källaren en plats som kunde kategoriseras som mystisk.

 

omnämningar: ...ett litet hus...huset mitt i natten...under huset...vårt gamla hus...en stuga i en skog...huset på ön...tomma huskroppar

 

se även:

Rum

 

 

Fläckar

 

Fläckar ses som misstag eller skavanker. Något som solkar ner det som annars skulle vara jämnt, fulländat eller rent. "Även solen har fläckar". Fläckar som sprider sig kan vara en indikation på att något inte är som det ska vara. Visuella bevis som avslöjar ett begynnande förfall, tecken på att ha blivit angripen.

 

Fläckar kan också vara spår. Som spår kan de användas som ledtrådar. "Blodfläck" är ett eget uppslagsord i Nordisk familjebok. Under uppslaget hittas upplysningen att man inom rättsmedicinen lägger stor vikt vid att kunna identifiera fläckar av blod på mordvapen, klädesplagg, möbler (och så vidare) samt på platser där blodsutgjutelse ägt rum.

 

Vissa substanser lämnar lättare fläckar efter sig än andra, och vissa fläckar kan vara särskilt svåra att få bort.

 

omnämningar: ...rund fläck, ...ser lite smutsig ut på insidan, ...fläckig av blod, ...vit fläck 

 

se även:

Solen 

Blod

Lera (jord)

 

Rum

 

Ett rum är ett avgränsat utrymme. Ett rum i ett hus har ofta väggar, tak och golv, och en eller flera öppningar som leder in och ut ur rummet. 

 

Rummen i ett hus fyller ofta olika tydliga funktioner. Till exempel köket för matlagning, matsal där man äter, sömn och vila i sovrum och gästrum, badrum och toalett för att tvätta sig och hålla sig ren, sällskapsrum, arbetsrum, och så vidare.

 

omnämningar: ...andra sidan dörren...otillgängligt rum...rum med en trappa nedåt...sovrummet...närmaste toalett...badrummet

 

se även:

Hus


 
 

Håligheter

 

Många djur gräver hålor i vilka de bygger bo eller gömmer sig. De kan också använda naturliga håligheter, som klippskrevor. Djur kan gräva för att söka föda, hitta byten, eller för att gömma sina fångade byten och mat. Vissa djur gräver underjordiska system med gångar

 

Min kanin Smulan fick vara utomhus på sommaren, pappa byggde ett litet hus och en bur. Men vi glömde sätta in nät i botten av buren. En kväll när vi skulle hämta in henne hade hon grävt en håla och ville inte komma upp därifrån.

 

omnämningar: ...nedgrävda i jorden, ...in bland klipporna

 

se även: 

Lera (jord)

Berg (sten)

 

Moln

 

Moln är en dimma som svävar i atmosfären. När vattenångan i luften kondenseras till flytande vatten (eller övergår till is) bildas moln.

 

I den högre atmosfären finns moln som enbart består av is, så kallade cirri eller fjädermoln. Dessa moln liknar fjädrar, penslar eller hår, och består av isnålar. Regnmoln kallas nimbi. Nordisk familjebok (1913) beskriver nimbi som "mörka moln med sargade kanter, utsändande nedåt gråaktiga eller svarta trådar".

 

På latin heter moln nubes. Isidorus etymologiska förklaring till ordet är att det kommer av obnubere, att beslöja, eftersom molnen döljer himlen. En annan tolkning kan vara att molnet har kapaciteten att dölja något inom sig. 

 

Isidorus berättar att regnmoln stiger upp ur jorden och havet genom "utandning". När molnen lyfts högre upp och löses upp av solens värme, eller trycks samman av vinden, faller de ner på jorden i form av regn.

 

se även:

Vatten

Regn

Luft

 
 

Luft

 

Jordens atmosfär består av en gasblandning, där kväve och syre utgör den största delen. Det är denna gasblandning som i vardagligt tal kallas för luft. Genom att andas kan vi tillgodogöra oss syret i luften och syresätta blodet.

 

Latinets ord för själ, anima, kommer av antagandet att själen är en vind. Eftersom vi håller oss vid liv genom att andas, och när vi andas drar vi in luft genom munnen vilket ger upphov till ett vinddrag.

 

Inom den nordiska mytologin sägs det att vindarna skapas genom att örnjätten Räsvelg slår med sina vingar. 

 

omnämningar: ...det blåser utifrån

 

se även:

Moln

Vingar

 

Vatten

 

I äldre tider ansågs vatten vara ett grundämne, ett element. Vatten består dock av två grundämnen, syre och väte. Den kemiska formeln för vatten är H2O. Två tredjedelar av jordens yta är täckt av vatten. 

 

För att bli ren, tvättar man sig med vatten.

 

Vatten avdunstar från havet och kommer åter till jorden som nederbörd i form av regn, snö, rimfrost och hagel. Vattnet återvänder till hav, sjöar, vattendrag och fyller markens porer

 

En vattenyta, som havets yta, skiljer av det som finns ovanför ytan från det som finns under. Men vattenytan förbinder samtidigt ovan med nedan. Dag-natt, ljust-mörkt.

 

I den nordiska mytologin personifieras havet av jätten Ägir. Hans hustru är havsdjupet.


omnämningar: ...smutsvattnet...en vattenpöl...vid en flod...vattendränkt stad...havet, ...blått hav...pälsen är lurvig och genomblöt

 

se även:

Dryck, törst

Regn

Moln

 

 

Regn

 

Regn är de vattendroppar som faller från ett moln.

 

Blodregn är ett rödfärgat regn. I Naturalis historia konstateras att det vid olika tillfällen fallit både mjölk och blod från skyn, liksom ull eller järn vid andra tillfällen.

 

se även: 

Vatten

Moln

 
 

Växtlighet

 

Ordet växtlighet eller vegetation leder lätt tankarna till sådana växter som växer på land och som har blad, stammar och rötter. Men i växtriket (Plantae) finns även de som lever i hav och sjöar. Gröna växter tillhör gruppen Viridiplantae

 

Genom växters fotosyntes omvandlas koldioxid och solljus till glukos och syre. Människor är beroende av syret i luften för att kunna leva. Fotosyntesen är en nyckelkomponent för att upprätthålla luftsammansättningen i jordens atmosfär.

 

Vegetationen är avgörande för formandet av jordmånen, eller myllan.

 

Vi kan använda växter som bränsle. Och som material för att tillverka byggnader, verktyg och bruksföremål. Vegetationen bidrar även med livsmiljö och föda åt många levande organismer.

 

Vegetation kan upplevas som ett rum när man är innesluten i den, som när man befinner sig i en skog med höga träd. Det rummet kan bli en plats där man kan gömma sig. (Men man kan också gå vilse). En trädgård är ett mer öppet rum. Och starkare associerad till det hemvana. Gräsmattan kan vara en trygg och mjuk plats för vila eller dröm.

 

omnämningar: ...park, ...baksidan, ...samlats i trädgården, ...ut till en trädgård, ...på rygg i gräset, ...upp för en grässlänt, ...strandkant med gräs och björkar, ...vildvuxet buskage, ...stuga i en skog, ...stigen

 

 

se även:

Solen 

Lera (jord)

Jorden

 

Dörrar, fönster

 

Dörrar innebär både tillträde och avgränsning. Som passage mellan olika rum och in och ut genom byggnader. Att passera genom en dörröppning innebär att passera över en gräns. När dörren är stängd utgör den en fysisk barriär som avgränsar olika utrymmen. När dörren är låst förhindrar den obehörig åtkomst.

 

Fönster och dörrar påminner om varandra och kan delvis användas till samma saker. Båda är öppningar i byggnader och fungerar som gränssnitt mellan det inre och yttre. Du träder in, lämnar eller passerar igenom. Passage är möjlig när dörren är öppen. Eller fönstret för den delen. Man brukar kalla en tidsbegränsad möjlighet för en lucka eller ett fönster. Ett fönster är öppet (just nu, men snart har tillfället passerat förbi). The window of opportunity. Ett tidsfönster.

 

Fönstrets huvudsakliga funktion är dock att utgöra en vy – något man kan se ut genom. Liksom funktionen att släppa in ljus från utomhus till inomhus.

 

omnämningar: ...andra sidan dörren, ...dörren på baksidan, ...genom dörröppningar...måste låsa dörrarna, ...genom köksfönstret, ...mörkt i alla fönster, ...baksätets fönsterruta, ...ut genom ett fönster, ...rullgardin och fönsterbleck

 

se även:

Rum

Hus

 

 

Trappor, stegar

 

Trappor och stegar är konstruktioner som kan användas för att förflytta sig i vertikal riktning mellan olika nivåer. En stege är enklare till konstruktionen och används ofta för tillfällig åtkomst till högre platser. Stegens riktning är förhållandevis rak medan en trappa kan ha en spiralform eller vinklas i olika riktningar. Trappan är ofta konstruerad för att koppla samman olika nivåer inom en byggnad.

 

Förflyttningen som görs via trappan eller stegen kan representera en uppstigning. Stadier av sömn och vakenhet. Rörelsen kan också ske nedåt, en nedstigning mot djupet.

 

För någon som är höjdrädd kan blotta tanken på att klättra upp för en hög stege framkalla ångestkänslor. Att ta sig till en plats som är placerad högt upp kan då verka omöjligt.

 

omnämningar: ...rum med en trappa nedåt

 

se även:

Rum

Hus

 

 

Lera (jord)

 

När jord och vatten förenas blir den fasta jorden mjuk och formbar. 

 

I leran kan nytt liv gro. Bördigheten är ett löfte om liv. Men även den omvända processen, förmultnande och förruttnelse, leder till en gyttja.


omnämningar: ...nedgrävda i jorden

 

se även

Vatten

Växtlighet

Fläckar

 

 

Berg (sten)

 

En bergart är en stenmassa bestående av ett eller flera mineral eller mineralfragment. Berggrunden bygger upp jordskorpan. Ett naturligt hålrum i berg kallas för en grotta, om en människa kan träda in där.

 


omnämningar: ...in bland klipporna, ...gruskornen

 

se även

Jorden

Ädelstenar

 

berg i dagen

blockterräng, stora stenar

bäck

brunn

källa

barrskog

lövskog

park

Vägar

 

Att vara på väg. Att färdas eller förflytta sig i en riktning.

 

Medan trappor och stegar är till för förflyttning i vertikal riktning, representerar vägar primärt en horisontell förflyttning. En väg är en förbindelse mellan olika positioner, eller olika platser. Förbindelser, som broar eller passager. Den typen av vägar kan ibland vara den enda möjliga vägen för att nå till en viss punkt.

 

Ibland har resan en bestämd riktning. Ett mål. Ibland görs förflyttningen för att komma bort från något. Skapa distans. Ibland leder vägen ingenvart. Vad som är målet eller riktningen kan vara oväsentligt (det kanske inte finns något mål). Handlingen som utförs, att färdas, kan vara nog i sig för den som utför den.


Vägar kan också gå i tunnlar under jord. Resan på vatten går via sjövägen. Fågelvägen går via luftenIsidorus av Sevilla skriver att det latinska ordet för fågel (avis) kommer av att fåglar inte har några fasta vägar (via) utan reser utan vägar (avia). 

 

omnämningar: ...längs med vägen, ...leder en stig vidare, ...vänster om stigen, ...springer i mörkret, ...springer rätt länge, ...springer de sista kilometrarna, ...smal passage, ...en hemlig gång

 

se även:

Trappor, stegar

 

 

enskild väg

gångstig

huvudväg