Minnen. Linda Boström Knausgård skriver i Oktoberbarn (2019) om sin tid på en psykiatrisk avdelning där hon får elchocksbehandling mot sina depressiva perioder. Behandlingen bränner bort hennes minnen och hon tar upp problemet med läkaren. Hon förklarar att hon är författare och behöver sina minnen. Han säger: "¨Du kan väl hitta på."
Bengt Bok, radioprofessor på Stockholms konstnärliga högskola, presenterar sitt konstnärliga forskningsprojekt De anonyma under Alliances & Commonalities 2022. Projektet handlar om människorna i en by intill ett koncentrationsläger och berättelsen som blir en bok och en film är byggd på Bengts minnen av intervjuerna han fått göra, med villkoret att han inte spelar in. Minnen som gått från en morfar till ett barnbarn, om hur det var att arbeta i lägret.
Ett minne av ett minne av ett minne.
Efter min utmattning 2018 har jag fått minnesluckor. Jag som gärna vill ha koll på allt, börjar med olika strategier för att minnas. Påminnelser på telefonen och handskrivna listor. Hur ska jag spara saker som jag tänkt om en scen i filmen? Alla dokument i datorn är fullklottrade med idéer. Jag måste minnas. När jag hör om Bengt Boks metod blir jag stressad, är han inte rädd att glömma? Kanske är det befriande att låta berättelserna strömma genom medvetandet?
I filmen Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004) famlar huvudkaraktären Joel desperat efter de lyckliga minnena han valde att radera när han gjorde slut med sin flickvän Clementine. Han ändrar sig när processen redan är igång och vi ser alla minnen av deras förhållande suddas ut och försvinna iväg.
Memento (2000) och Still Alice (2014) är två till filmer som handlar om minnen och som inspirerar mig. Vi får följa huvudpersonerna som i desperation hittar sätt att hantera livet när minnet sviker. Kanske ska min film ha omvänd kronologi?
2018 börjar jag samla material till en dokumentär om min mormor. Jag spelar in intervjuer med min mamma som senare ska bli ljuddokumentären Min mamma fick en bror, 15 min (2020).
2023 Behöver jag ha med mig själv i filmen om min mormor och min mamma? Hur korsas våra berättelser och hur personlig kan jag vara? De fyra videoverken som jag väljer att visa i ETC Solpark i juni 2023 kommunicerar med varandra i rummet där de loopar. Klippen är olika långa och ibland pratar jag och min mamma i mun på varandra och ibland får en fråga ett helt annat svar på väggen mitt emot. Jag tar med mig den erfarenheten in i klipprummet.
Fyra videoverk
av Emilie Löfgren
Det tar tid för en ny film att födas. Livet behöver levas så jag kan se hur de olika berättelserna hänger ihop. Under de senaste åren har jag samlat material till en dokumentärfilm om min mormor, min mamma och mig själv. Som en del av utställningen Awesome Ararat i ETC Solpark, Katrineholm, visar jag fyra videoverk som ger inblick i ett omfattande dokumentärt material. Videoverkens teman rör moderskap, att vilja eller inte vilja få barn, ensamhet och att bli lämnad.
Tillsammans är vi 15 konstnärer som under ett års tid arbetat med utställningen Awesome Ararat. Här visas bland annat videoverk, stillbildsfotografi och installationer i olika hus och under solpanelerna. Utställningen finns att se 3-11 juni, 2023.
1949 blir min mormor gravid. Hon mår väldigt dåligt och blir inlagd på sjukhus. Hon skriver i sin dagbok varje dag om vilka som hälsar på men bara en mening om graviditeten; "Ola sparkar så." Min mamma föds och mormor skriver "hennes naglar är Svens, alltid något."
2019 Mamma och jag går igenom mormors saker och hittar hennes dagböcker. Mamma läser att morfar vill ha barn men att mormor tycker deras förhållande är så dåligt så hon inte vill det. På BB får mormor reda på att hennes man har en annan kvinna. När min mamma är två år skiljer de sig.
2020-2022 går jag masterprogrammet i Dokumentära processer på Stockholms konstnärliga högskola. Jag arbetar med en film om fyra personers sorgeprocesser. I samarbete med Cilla Holm, filmterapeut, utvecklar jag en metod som jag kallar för den emotionellt hållbara filmprocessen. Den syftar till att skapa ett sunt arbetsliv inom filmens värld, att ta hand om oss själva för att hålla vår kreativa låga levande.
Jag skriver en masteruppsats om metoden och arbetet med min examensfilm Om sorg (2023). Filmen får sin premiär på Tempo Dokumentärfestival och vinner pris för bästa film i kategorin New Doc.
Texten Den emotionellt hållbara filmprocessen – En dokumentärfilm blir till (2022) finns publicerad på det Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA).
Hennes naglar är Svens, alltid något (2,5 min)
Foto & klipp: Emilie Löfgren
Tystnaden (3,5 min)
Foto & klipp: Tanja Holm & Emilie Löfgren
Mary var här (4,5 min)
Foto: Monica Löfgren & Emilie Löfgren
Klipp: Emilie Löfgren
Drömmen (1 min)
Foto: Tanja Holm
Klipp: Emilie Löfgren
LEAF FILM är ett stockholmsbaserat produktionsbolag som producerar dokumentärfilm i emotionellt hållbara filmprocesser.