Konferensabstrakt:
Utifrån den produktion av konstnärliga akademiska avhandlingar som i dag finns tillgängliga skulle man kunna hävda att den praktiska/konstnärliga kunskapen som ofta benämnts som 'tyst' inte längre är så tyst. Med anledning av detta blir frågeställningen i denna föredragning enligt följande: vad kan en medveten, nyfikenhetsdriven och lustfylld sammanflätning av teoretisk/linjär/objektiv/vetenskaplig och praktisk/icke-linjär/subjektiv/sinnlig kunskap få för effekt på lärande och undervisning inom högre utbildning?
I föredragningen förs vi tillsammans in i ett posthumanistiskt och performativt ‘trassel’, med referens till de ”ömsesidigt formerande samspel (”intra-aktioner”) som föregår framträdandet av mänskliga och icke-mänskliga aktörer, diskurser och materialiteter”(Åsberg et al. 2012, s. 201; Barad 2007, 2011), där vi uppmärksammar hur lärande/undervisningen/ innehåll materialiseras, artikuleras och formas genom görande/praktik. När kunskapsinhämtning kaotisk smälter samman och ‘blir till’ (Atkinson 2015) uppstår en kunskap gen/om det oförutsedda, det rhizomatiskt överflödande och det nomadiska (Braidotti 2011). Resultat från det pågående forskningsprojektet “Vocal ornamentation ≈ Articulation ≈ Mattering” framträder som en röd tråd i ett virrvarr av trådar (Belgrano 2011), spår (Wallsten 2011) och fragment (Belgrano 2015). Intuitivt fångar vi upp sinnlighet kunskap och knyter den samman med exempel från examensarbeten inom konstnärliga lärar/utbildningar. ‘Trasslet’ upplöses av och till och resultatet som synliggörs blir till en modell för lärande och undervisning där form inte kan särskiljas från innehåll och där utbildning kan skönjas som ett materialiserat snitt i en evinnerlig bildningskedja . Syftet med denna föredragning blir att bejaka ännu fler trassliga intra-aktiva samtal inom högre utbildning för att uppmärksamma hur undervisning och lärande kan utvecklas genom konst/utbildning/vetenskap-liga möten.
"Knowing does not come from standing at a distance and representing but rather from a direct material engagement with the world" (Barad 2007, s.49)
“På väg mot gestaltningen söks och används detaljer, jag plockar upp dem, tar bort dem, hittar nya. De inspirerar handling och bidrar till handlingens specifika. Jag kan titta på dem, planera dem på förhand, jag kan agera i dem, de kan uppstå oväntat.” (Dahlén 2012, s. 231)
Vikten av att våga släppa intellektet och överraskas, styras av ögonblicket. Intellektet ses återigen som ett hinder för nuet.” (Dahlen 2012, s. 186)
“Vägen till gestaltning handlar om att sätta hela kroppen i rörelse. Till en början uttrycks det skrivna endast under läsning. Släpper jag kontakten med pappret upphör det att uttryckas av mig. De två aktiviteterna, att läsa och tala, korsas och sammanförs på vägen. Läsningen är central. Där befinner jag mig länge, där tar gestaltningen form.” (Dahlen 2012 s. 99)
“under läsningen förflyttar sig ögonen över sidorna, meningarna ljuder, jag följer, reagerar. Erfarenheter, emotioner, bilder, tankar, allt bryter in, allt i pågående, hastig växelverkan. Synen registrerar, formar ljud och mening med spridning i kroppen. Mitt öga hör och hör annat än grannens. Det skrivna är inte stumt, det är röst, det har en ton. […] Läsningen är en föränderlig akt, även om texten varken kan frågasvara eller förklara sig utanför sig själv.” (Dahlen 2012, s. 100)
"Kunskapspraktiker och vardanden är inte isolerade från varandra, i stället är de invecklade i varandra. Vi får inte kunskap genom att stå utanför världen; vi vet eftersom 'vi' är i världen. "(Barad 2003; Svensk översättning finns i: Åsberg et al 2012, s. 85)
“Till skillnad från den här skrivna meningen försvinner det som sägs i samma stund det föds. Jag talar också långt mer sällan med mig själv än med andra, talet förutsätter vanligen en delad akt i tid och rum.Det är i samspel med andra närvarande jag hör och anpassar handlingen, jag lyssnar och reagerar på dem. Det som sägs riktas till någon eller något, det är del av och påverkas av situationen, även om jag som talare har stor makt.” (Dahlén 2012, s. 100-101)
Vad som ställs på sin spets är den reflekterande icke-linjäre praktikerns poetik, den poetik som ser tillbaka på ett görande. Ett görande som gest/art/ikuleras och förhålls till en omvärld utan gränser.
Men frågan är om det handlar om enbart reflektion. För nånstans finns det som ingen vet nått om. Utan skyddsnät.
Bara ett sinnligt närvarande, ett seende och ett lyssnande; ett varande som står långt ifrån det binära, det dualistiska jämförandet, det kritiskt fördömmande. Vad som infinner sig är ett onto-epistemologiskt närvarande som inte skyr varken trassel eller det möjligtvis omöjliga. Främst bland de analytiska redskapen i skåpet hos den icke-linjäre forskaren står det performativa. Ett redskap som uppmärksammar det som uppstår i det tidsliga rum som bara blir och blir ...
"The space of practice can be charachterised by the term 'pedagogies-of-the-unknown' where the richness and difference of each learning process and its relationalities lie in excess of the ontologies of prescribed or established pedagogical spaces."(Atkinson 2015, s. 46)
"Jag börjar spela. Jag fogar samman nya strukturer och kombinationer. Jag försöker sluta att tänka, bara spela. Varken 'ett före och ett efter'. Intrycken bryter in i olika strömingar och smälter ihop till nya skeenden. Nya tonblock bildas." (Sandell 2013 s. 106)
“Jag står kvar i skeendet och lyfter fram betydelsen av att ‘glömma’ för att kunna vara ‘där’, för en rörlig gestaltning. Samma scen repeteras gång på gång, vana förvärvas. Vanan är så utmärkande och självklar att den tas för given. Här griper jag tag i den och börjar nysta.” (Dahlén 2012, s. 199)
" Jag gjorde Vända-sig-om-till ett fotografiskt projekt om reflexivitet i forskningsarbetet. Jag vänder mig med kameran inställd på halvlång slutartid. Men jag vänder mig också om mot metoder, begrepp, mig sjäv och det inövade." (Wallsten 2015, s. 13)
"Existence is not an individual affair. individuals do not pre-exist their intra-actions; rather individuals emerge through and as part of their entangled intra-relating" (Barad 2007, s. ix)
Med anledning av dessa frågor om vad kunskap och vetande kan innebära trasslar vi oss vidare med frågan:
Vad kan en medveten, nyfikenhetsdriven och lustfylld sammanflätning av teoretisk/linjär/objektiv/vetenskaplig kunskap och praktisk/icke-linjär/subjektiv/sinnlig kunskap få för effekt på lärande och undervisning inom högre utbildning?
Utifrån dessa frågor kan jag inte annat än att fortsätta fråga: men vad menar vi då med kunskap (en fråga som är gammal som gatan men som hela tiden måste frågas om och om igen)? Vad menar vi med att veta och att kunna? Vad menar vi med vet(en)skap?
Carlgren refererar till begreppet KUNSKAP i traditionell bemärkelse och pekar med orden
Denna så kallade workshop kan snarast definieras som odefinierbar; eller ska vi bestämma oss för att kalla detta för en före-ställning, ett föreställande, ett förunderligt gest/art/ikulerande eller rent ut sagt ett TRASSLIGT förhållande om/genom/ur/för KUNSKAPANDETS - LÄRANDETS- och VETENSKAPANDETS UTVECKLING i ett samhälle...
"som är under snabb förändring genom globalisering, digitalisering och allt mer komplexa sätt att leva" (Säljö 2015. I: Carlgren 2015, s. 11)
"Kunskap om [...] - inte de kunnanden och förmågor som är förbundna med användningen av [...]. Det som räknas som kunskap begränsas [...] till vad vi brukar kalla vetande - eller påståendekunskap - kunskap som är formulerad och formaliserad - som finns i böcker - och som går att läsa sig till. Sådan formell kunskap har uppfattats som något annat än den erfarenhetsgrundande kunskap som är personligt buren och som sitter »i kroppen» eller finns i en situation och inte enkelt går att överföra till en annan situation." (Carlgren 2015, s.57)
"Vilka kunskaper och förhållningssätt är fruktbara i en framtid som vi vet så lite om?
Vad är värt att lära sig i en tid som mer än någonsin tidigare har utmärkts av att våra kunskaper förändras och förnyas? Och hur ska skolan hitta produktiva arbetsformer [...] i en tid av globalisering och en informations- och kunskapsexplosion av aldrig tidigare skådat slag? Och vilken kunskapsbas ska läraruppdraget bygga på i dessa omgivningar?" (ibid. s.12)
Tidigare forskning
"Vidare menar Molander (2004: 36) att den tysta kunskapen dvs. ”icke-formulerad eller icke-formulerbar” sätter fingret på de filosofiska frågeställningarna kring uppdelningen mellan teori/praktik och tänkande/görande, en dualistisk värdehierarkisk tanketradition som länge präglat den västerländska kunskapstraditionen. Eftersom jag tar min utgångspunkt för den här studien i just vad som sker i spänningsfältet mellan teori och praktik blir dessa teorier relevanta för min undersökning. (Kuylenstierna 2015, s. 3-4)
SPÄNNINGSFÄLT
Om relationen mellan teori och praktik inom bildämnet
Erika Kuylenstierna, 2015
Lärarprogrammet LP01, 15 hp
Syfte och frågeställning
"Vilka (konstnärliga och didaktiska) verktyg har jag som bliviande lärare för att förstå relationen mellan teori/praktik inom bildundervisning?" (Kuylenstierna 2015, s 3)
Metod och Material
REFERENSER
Atkinson, Dennis (2015) The adventure of pedagogy, learning and the not-known, Subjectivity, 2015, 8, 43–56. doi:10.1057/sub.2014.22
Barad, Karen (2003) “Posthumanist Performativity: Towards an Understanding onHow Matter Comes to Matter”, Journal of Women in Culture and Society, 2003, vol. 28, no. 3, pp. 801-831
Barad, Karen (2007) Meeting the Universe Halfway. Quantum Physics and theEntanglement of Matter and Meaning, Duke Univ. Press
Belgrano, Elisabeth (2011) "Lasciatemi morire" o faró "La Finta Pazza": EmbodyingVocal Nothingness on Stage in Italian and French 17th century OperaticLaments and Mad Scenes, Diss, ArtMonitor, Göteborgs universitet
Belgrano, Elisabeth (2015) Ornamentation based upon More‐Than‐Human-References: Moving Towards on Ecology of Trust, Performance Paper. CARPA4, Colloquium on Artistic Research in Performing Arts, The Impact ofPerformance as Research, Theatre Academy Helsinki, 11‐13 June
Belgrano Elisabeth & Fredric Gunve (2015) Madness and The Bastard in Motion:Learning/Teaching through Performance Studies, Performance Paper, 7thTeachers' Academy 2015, ENACT: learning in/through the Arts, Tilburg, TheNetherlands, 10-12 May
Carlgren, Ingrid (2015) Kunskapskulturer och undervisningspraktiker, Göteborg,Bokförlaget Daidalos AB,
Dolphijn, Rick & Iris Van der Tuin (2012) New Materialism: Interviews &Cartographies, University of Michigan Library, Ann Arbor, Open HumanitiesPress
Dahlén, Lena (2012) Jag går från läsning till gestaltning. Diss. ArtMonitor.Göteborgs universitet, Gidlunds förlag
Krook, Helga (2015) Minnesrörelser, Diss. ArtMonitor, Göteborgs universitet,
Kuylenstierna, Erika (2015) Spänningsfält. Om relationen mellan teori och praktik i bildämnet. Examensarbete 15hp, Lärarprogrammet Lp01, Avancerad nivå.Göteborgs universitet
Sandell, Sten (2013) På insidan av tystnaden.En undersökning. Diss. ArtMonitor, Göteborgs universitet
Säljö, Roger (2015) Undervisning och kunskapspraktiker för lärande. I: Carlgren,Ingrid (2015) Kunskapskulturer och undervisningspraktiker, Göteborg,Bokförlaget Daidalos AB, s. 11-17
von Busch, Otto (2008) Fashion-able: Hacktivism and Engaged Fashion Design, Diss, ArtMonitor, Göteborgs universitet
Wallsten, Lars (2011) Anteckningar om Spår. Fotografi-Bevis-Bild. Diss, ArtMonitor, Göteborgs universitet
Åsberg, Cecilia, Martin Hultman & Francis Lee, ed. (2012) Posthumanistiskanyckeltexter, Studentlitteratur AB, Lund
Resultat
Två sidor möts: En kamp mellan händer som tillhör samma kropp (s. 17)
Analys
Viljan att nå det onåbara: Be-gripa (s. 18)
”Leran” som diskurs (s. 21)
Diskussion
Föreliggande examensarbete visar att förhållandet mellan teori och praktik inom (bild)lärarprofessionen ständigt behöver problematiseras. Detta för ett möjliggörande för elever att be-gripa, inte bara begripa eller gripa, utan genom ett möte eller en upplösning mellan praktiskt, fysiskt, kroppsligt kunskapande och teoretiskt tankebaserat lärande. [...] Konstnärligt utforskande, ”research in arts” (Bergdorff, 2006) kan vara ett sätt att skapa möjligheter för en sådan form av kunskapande i skolan. (Kuylenstierna, 2015, s. 27)
Det finns i den nya lärarutbildningen större krav på vetenskaplighet - kunskap på vetenskaplig grund.
Om det ihoptrasslade MÖTANDET ; det intra-aktiva samspelet när kunskap föds i stunden.
Inom högre utbildning blir handledningstillfället ett exempel på ett trasslig samspel mellan handledare och student/er
Ett dialog som bygger på upptäckter av allt från det allra minsta till det allra största. Insikter baserade på diffraktiv analys. Insikter och "äventyr" (Atkinson 2015) för alla parter.
Ex på målbeskrivning i ämneslärrutbildningen, LP11:
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- utifrån det valda problemområdet, beskriva aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.
- identifiera ett problemområde av relevans för den kommande yrkesutövningen.
- redogöra för den vetenskapliga processens delar och helhet, från problemformulering till slutsats.
Färdighet och förmåga
- kritiskt och självständigt, tillvarata relevanta forskningsresultat, utforma problemformulering, dra slutsatser
och på så sätt bidra till utvecklingen av ämnes- och yrkesområdet.
- självständigt eller i par författa en vetenskapligt sammanhållen text på korrekt svenska och muntligt
argumentera för brister och förtjänster i ett vetenskapligt arbete.
- sakligt och kritiskt agera som opponent på ett självständigt arbete i ett granskningsseminarium.
- som respondent försvara sitt självständiga arbete i ett granskningsseminarium och i detta beakta saklig
kritik, synpunkter och invändningar riktade mot arbetet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- ta ett tydligt eget ansvar för genomförandet av det självständiga arbetet.
- identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom det valda problemområdet.
- identifiera forskningsetiska aspekter inom det valda problemområdet.
LGMU/LGTA1G (Självständigt arbete 1 Ämneslärarprogrammet teater/musik)
Kursens innehåll:
Kursen består i att genomföra ett examensarbete på grundläggande nivå inom Ämneslärarutbildningen LP11 i
huvudämnet musik. Kursen syftar till att ge träning i vetenskapligt skrivande och argumentation.
Examensarbetet är inriktat på att studenten söker, analyserar, sammanställer och presenterar vetenskaplig
litteratur och övrigt källmaterial inom det konstnärliga området med utgångspunkt i problemområde och
frågeställningar som har relevans för huvudämnet. I examensarbetet ingår att redovisa resultaten i en
vetenskaplig rapport (uppsats) med de formkrav som följer av aktuell vetenskaplig praxis.
I examensarbetet ingår att tillämpa olika metoder för att söka vetenskaplig litteratur inom ett givet
problemområde. Den studerande tränas i att kritiskt analysera publicerad forskning och forskningsprocessens
Examensarbetet ska anknyta till utbildningsvetenskap och vara riktat mot den kommande yrkesverksamheten.
Det innebär en träning i vetenskapligt arbete som syftar till att man som lärare i framtiden bättre ska kunna
granska och ta del av aktuell forskning, och kunna integrera denna i verksamheten.