Att tolka asymmetrisk pols med utgångspunkt i traditionerna från Västra Värmland, Finnskogen och Røros.
Projektbeskrivning - Mastergradsstudiet i utøving, Folkemusikk UTMASTER77 2020-2022
Min ingång till folkmusiken var genom folkdansen både som dansare och som dansmusiker på sång, slåttetrall. Som folkmusiker har jag fördjupat mig i dansmusiken från Västra Värmland och Finnskogen med särskilt fokus på den asymmetriska polstraditionen och samspelet mellan dansare och dansmusiker.
I mitt masterprojekt har jag utforskat olika stilar av dessa polstraditioner i samarbete med andra utövare, arbetat med uppteckningar och arkivmaterial och tittat på ett större geografiskt traditionsområde. Målet har varit fördjupa mig musikaliskt, utvidga repertoaren samt även hitta vägar för att ersätta kommunikationen mellan mig och dansarna på dansgolvet i ett konsertsammanhang med sittande publik.
Denna kunskap om traditionerna och mångfalden i varje tradition och stil vill jag använda för att i ögonblicket variera svänget och timingen i möte med åhörare och dansare. Jag vill vara fri i mitt musicerande och i kommunikationen med publiken.
Centrala begrepp - Takt, sväng och timing
Det musikaliska materialet jag har arbetat med kan delas in i taktarterna kort etta och kort trea, former av asymmetrisk tretakt där taktslagen är olika långa i motsats till symmetrisk, rak tretakt. I arbetet med materialet har jag fokuserat på timingen av taktslagen, längden av taktslagen och betoningen av taktslagen. Sväng tänker jag mig som en sammanfattning eller ett resultat av timing, längd och betoning, framförallt inom ramarna för det här arbetet.
Det har varit rytmiken och svänget som har inspirerat mig i det här materialet. Men, frågan är om jag i mitt projekt lika gärna hade kunnat fokusera på timing och betoning i melodirytmik och den melodiska frasens längd för att nå samma mål. För mig känns det naturligt att fokusera på just taktslagens timing, längd och betoning. Jag kopplar dansens rörelser och behov, av tex svikt och riktning - acceleration, tung kontra lätt betoning - till stegen och därigenom takten. Tre slag, tre steg, eller i varje fall dansteg som förhåller sig till tre slag.
Översikt lärare, handledare och inspiratörer för projektet
Det är många som under årens lopp har hjälpt mig att komma dit jag är nu musikaliskt. För masterarbetet måste jag ändå framhålla följande personer som varit otroligt värdefulla för min musikaliska utveckling:
Unni Løvlid, NMH (vokal) - Handledare samt huvudinstrumentlärare under masterprojektet.
Vegar Vårdal (fiol) - Handledare samt huvudinstrumentlärare under masterprojektet.
Ingeborg Ulberg Sommer (fiol) - Extern lärare under masterprojektet, traditionen från Røros.
John Ole Mørken (fiol) - Extern lärare under masterprojektet, traditionen från Røros.
Ståle Ytterli, NMH (vokal) - Lärare under masterprojektet, sångteknik och förmedling.
Inga Myhr (dans) - Extern lärare under masterprojektet, dans och dansspel och sceniskt arbete med folklig dans.
Mats Berglund (fiol) - Lärare 2017-2018, traditionen från västra Värmland.
Mia Marine (fiol) - Lärare 2018-2019, traditionen från västra Värmland.
Mats S. Johansson, USN - vars avhandling Rhythm into style (Rhythm into Style: Studying Asymmetrical Grooves in Norwegian Folk Music. Oslo 2010) har varit mycket inspirerande i arbetet med mitt masterprojekt.
I den här projektbeskrivningen kommer jag att kortfattat redogöra för några av delarna av min arbetsprocess. Jag har arbetat med att praktiskt analysera olika typer låtar med asymmetrisk tretakt från Røros, Västra Värmland och Finnskogen. I tre exempel med video och ljudinspelningar kommer jag att visa dels detaljer jag fäst mig vid i materialet, dels utvecklingen av mina egna tolkningar av materialet över tid.
Under lektionerna jag har haft med mina lärare har jag, tillsammans med dem, analyserat låtmaterial från deras olika traditionsområden och spelstil samt arkivmaterial. Vi har diskuterat likheterna och skillnaderna mellan traditionerna och stilarna, musikens koppling till dansen, rollen som dansmusiker och framförallt asymmetrisk takt. Det här uppfattar jag som centralt för utövare inom liknande traditionsområden det vill säga att gemensamt sätta ord på, reflektera och diskutera kring stildrag och detaljer när kommer till takt och sväng.
Kort etta - Rørospols som metod
Under första året av min masterprojekt, hade jag lektioner med Ingeborg Ulberg Sommer och John Ole Mørken. Vi jobbade med instudering av repertoar och analys av spelstilar, arkivmaterial samt i viss mån inspelningar av andra utövare från Røros. I projektet var den här delen av arbetet var mer av en metod än eget mål. Det handlade inte om att jag skulle lära mig en tradition som sedan skulle bli en del av min repertoar som utövare. Målet var istället att bli medveten om nyanser och detaljer i takten och på det sättet få en större praktisk kunskap om asymmetrisk tretakt. Metoden har varit att arbeta med och jämföra timing, betoning och frasering av takten mellan materialet från Røros och det låtmaterial jag hade med mig från Värmland som även det har en taktart med ett kort första slag.
Exempel I
När jag inledde mitt masterprojekt, skapade jag en särskild mapp för inspelningar som jag kallade “Övning över tid”. Där samlade jag alla utkast av låtarna som jag jobbade med. När jag nu lyssnar igenom inspelningar från första året, märker jag en tydlig tendens att timingen och betoningen i de rytmiska fraserna, drar mer åt den stil av kort etta från Värmland som jag hade som referens. Redan då diskuterade jag och Ulberg Sommer detta ingående.
En sådan skillnad i timing visar jag här i slutet av video 1. I videon använder jag mig av en metod för att visualisera takterna i låten. Metoden har jag lärt mig av Mia Marine, folkmusiker och lärare vid musikhögskolan i Göteborg. Ett exempel på hur jag använder metoden i videon att få en överblick av låtens uppbyggnad och takterna. I slutet av videon använder jag den när jag jämför de första två takterna i låten, Leken Hass Mo Anders (Røros), med de första två takterna av en polska från Värmland.
Video 1 - Inspelad 19/11-2020
Leken Hass Mo Anders, som jag har efter Ulberg Sommer, har en melodirytmisk uppbyggnad som jag menar påminner om Polska efter Olof Andersson (Värmland) när det kommer till triolen på första slaget i andra takten av A-delen. Skillnaden jag uppfattar mellan de två låtarna ligger i timingen och kanske även betoningen av triolen på första slaget i andra takten i A-delen.
En annan detalj jag noterade under arbetet med rørospols var en acceleration i övergången till B-delen. Jag märkte det i synnerhet i Ulberg Sommers stil. I video 1 (ovan) använder jag mig inte av den detaljen men den framträder i följande inspelning från 18/3-21 ljudexempel 1:
Ljudexempel 1 - inspelat 18/3-2021
Kort trea - Polsdans
Under det andra året av mitt masterarbete har jag fokuserat på låtar med den asymmetriska taktarten kort trea och det materialet utgör även större delen av programmet på min examenskonsert. Jag kommer att använda begreppet polsdans i det här avsnittet men i titeln på flera av låtarna återfinns även begrepp som polska och finnskogspols.
Video 2 - Inspelad 7/4-2022
I video 2 sjunger jag Polska efter Bröntekull (Värmland) som jag har efter Mats Berglund. Här uppfattar jag en tendens till acceleration inom frasen inspirerad av materialet från Røros, om än placeringarna skiljer i respektive låt.
En av de första detaljerna som jag fastnade för när jag mötte nya stilar av polsdanser med kort trea var att jag hörde det som att låten växlade mellan olika sorters tretakt. Jag upplevde det som att det taktarten inom låten kunde variera, grovt räknat mellan tre varianter. Från kort trea, med olika längd och betoning på slagen; en relativt rak och symmetrisk tretakt samt kort etta. I vissa fall har det varit ett intryck som “gått över” när jag kommit längre i arbetet med låten medan det i andra fall har varit något som står fast även efter att jag har jobbat in låten och gjort min egen version av den.
Exempel II
Till en del av låtarna jag har jobbat med under projektet har haft jag flera källor på samma låt, ibland med olika taktarter (kort trea, kort etta, rak tretakt) bland annat i följande exempel:
Polsdans 1 - Gustav Kåterud (CD Puken I Kjerketårnet)
Polsdans (efter Gustav Kåterud) - Vegar Vårdal (lektioner 2021-2022)
Mazurka efter Martinus Amundsen - Mats Berglund (lektioner 2017)
Polsdans / Mazurka - Arkivinspelning Martinus Amundsen
I video 3 från min pilotkonsert i november 2021 sjunger jag en version som jag har efter Mats Berglund och en arkivinspelning av Martinus Amundsen och taktarten är en sorts kort etta. Inspelningen i video 3 börjar vid 03.05.
Video 3 - Inspelad 16/11-2021
Många av mina inspelningar i den här projektbeskrivningen är övningsinspelningar där mitt fokus oftast har varit på takten och mindre ofta på klang- eller inspelningskvalité. Följande inspelningar är inget undantag och den första är kanske mest extrem. När jag gick över till att arbeta med att ha inspelningen av Gustav Kåterud som förebild och inspiration, hade jag svårt att ta fram takten som kort trea och samtidigt behålla detaljerna från Kåteruds inspelning. Här i Ljudexempel 2 gör jag ett försök att få med de detaljer jag uppfattar i inspelningen med Kåterud:
Ljudexempel 2 - Inspelat 24/3-2022
I videon nedan, längre in i processen med låten, upplever jag emellertid att jag lyckas med att ta fram taktarten kort trea men med variationer i timingen inspirerade de detaljer jag fastnade för i Kåteruds inspelning.
Video 4 - Inspelad 7/4-2022
Exempel III
Hittills i projektbeskrivningen har jag jämfört inspelningar av mig själv som är gjorda under masterprojektet. Men som jag nämnde i inledningen har jag även tidigare arbetat med polsdanser i med taktarten kort etta och kort trea. Under våren 2019 spelade jag in en solo EP, Efter Eda, med låtar från västra Värmland. En av låtarna på den skivan är Skjeftåsen; här i en variant där jag utgick från en inspelning från skivan Gränslandslåtar:
Min variant av Skjeftåsen 2019 (länk till Spotify): https://open.spotify.com/track/2q6EdtB6AsraWbUbzI1I51?si=776f9431946041cf
Precis som med polsdansen i Exempel II så har jag i den här låten gått från att ha en källa till min version till att ha flera källor:
Den fan’ spelte på Skjeftåsen (polsdans) - Gustav Kåterud (CD Puken I Kjerketårnet)
Skjeftåsen - Vegar Vårdal (Lektioner 2021-2022)
Polska efter Jon Andersson Pt. 3 - Mats Berglund (CD Gränslandslåtar)
I video 5 nedan sjunger jag den formen jag har av låten nu, den är fortfarande under utveckling, vilket är en version av Kåteruds inspelning “Den fan’ spelte på skjeftåsen” (länk till Spotify): https://open.spotify.com/track/76S1v0uHyi1V3VXh2ikfj2?si=35c6441812114308
Video 5 - Inspelad 7/4-2022
Här använder jag mig av att, som variation, dra takten mer mot en rak tretakt i andra takten i B-delen. Den takten varierar jag även i andra rundan av låten så att det först är kort trea och sedan mer av en rak tretakt i reprisen.
Innan jag påbörjade masterarbetet spelade jag med förändring i dynamik i de melodiska fraserna i större utsträckning än variation av timing, längd och betoning i de rytmiska fraserna. Det senare uppfattar jag idag som en sorts rytmisk dynamik; att takten blir dynamisk på samma sätt som en melodi kan vara det. Det som tidigare saknades i mitt spel var inspiration till att variera den rytmiska dynamiken, när jag inte spelade till dans eller hade dansare med på scen. Samspelet mellan mig och dansarna var det som gjorde materialet levande och varierat. Som jag nämnde tidigare är det takten som inspirerar mig i det här materialet och när jag spelar till dans är det takten jag, eller snarare vi, leker med.
Ett av målen med arbetet var att hitta vägar för att ersätta kommunikationen mellan mig och dansarna på dansgolvet i ett konsertsammanhang med sittande publik. Under större delen av masterarbete har jag på grund av pandemin inte kunnat arbeta aktivt med dansare. Jag inser nu hur värdefullt det hade varit att ha dansen mer integrerad dansen i min forskning. Dansen var ett viktigt verktyg för mig redan innan mitt masterarbete, eftersom min bakgrund är som dansmusiker och folkdansare. Då jag i det här arbetet undersökte hur jag kan ersätta den inspiration jag får från samspelet med dansare, hade det varit värdefullt att definiera vad det samspelet är, såväl utifrån mitt som en dansares perspektiv.
Under mitt masterarbete har jag, genom praktisk analys av olika sorters material, fått ett större vokabulär av variationer i timing, betoning och frasering av takten och de rytmiska fraserna. Jag upplever att jag nu har ett musikaliskt förråd baserat på mina studier av olika traditioner och spelstilar. Förenklat skulle jag kunna beskriva det som att jag har samplat variationer av rytmisk dynamik som jag kan använda för att i ögonblicket variera svänget och timingen. Det är naturligtvis en forskningsuppgift i sin egen rätt att förena en djuplodande teoretisk analys av sådan konstnärlig process. Inledningsvis nämnde jag att jag haft stor nytta av Mats Johanssons avhandling för min tankeprocess. Skulle jag få möjlighet att forska vidare är det en given utgångspunkt.
Utvalda produktioner och redovisningar av projektet
Reflection-based Artistic Professional Practise Lab 1 (RAPP-Lab) - Presentation av projektet på digital konferens- och workshop 22-26/3 - 2021. https://www.rapplab.eu/labs/lab1
Ungt Forskerforum for Folkemusikk og Dans (UFFD) - Presentation av projektet på digital forumträff 15/4-2021.
AEC Master Forum for Folk Traditional and World Music - Presentation av projektet på digital forumträff 25/5-2021.
Finding the details - Intern konsert (på grund av restriktioner), Norges Musikkhøgskole 8/5-2021
Folkesongforum 2021 - Konstnärlig presentation av projektet på forumträff, Oslo 20-22/8 - 2021.
Pilotkonsert - Offentlig konsert, Norges Musikkhøgskole 16/11-2021 https://nmh.no/en/concerts/isa-holmgren
KRAFT-seminar - Konstnärlig presentation av projektet, deltagare i Panelsamtal, Oslo 2/12-2021.
Ungt Forskerforum for Folkemusikk og Dans (UFFD) - Presentation av projektet på forumträff, Oslo - 25-26/3 - 2022.
Scandimoot 2022 - Offentliga konserter och undervisning i värmlandspols och finnskogspols (dans och låtmaterial), Clapham, North Yorkshire UK - 29/4-5/5 - 2022.
Examenskonsert - Offentlig konsert, Riksscenen, Oslo 19/5-2022.
Förteckning av musiken i ljud- och videoklippen
Video 1: Leken Hass Mo Anders samt två takter av Polska efter Olof Andersson
Video 2: Polska efter Bröntekull
Video 3: Klipp från Pilotkonserten 16/11-2021 Gammel-Erik-leken , Usynlighetsvalsen, Springdansen som puken spelte da Gruekjerka brann, Polsdans efter Martinus Amundsen
Video 4: Polsdans 1 - Gustav Kåterud
Video 5: Den fan’ spelte på Skjeftåsen (polsdans) - Gustav Kåterud