Processen

The gap

Hej och välkommen att ta del av hur min arbetsprocess gick till i form av text, bild och film.

Syftet med att visa upp min arbetsprocess, med sina felsteg och oredigerade bilder är min didaktiska ingång i projektet, där jag villl visa på det stora materialets omfång och därigenom skapa medvetenhet om komplexiteten som ligger bakom ett bearbetande av en stor mängd fotografier.

Jag har tvingas att välja och välja bort idéer som inte överrensstämde med det jag ville förmedla. Denna urvalsprocess har jag gestaltat genom ytterligare en film. 

Min arbetsprocess inleddes med en appropieringsfas där jag studerade fotograf Annika von Hausswolffs iscensättande fotografier och lyssnade på hennes radiointervjuer. 

Därefter gjorde jag en mindmap för att lyfta fram de kännetecken jag såg i hennes olika utställningar. För att sedan ringa in de som jag själv ville utforska i det egna fotografiska arbetet.

Nästa steg var det egna fotografiska arbetet. Jag visar hela den ocensurerade processen genom att låta alla 686 bilderna visas i en snabb filmsekvens.

Bildsemiotik

Processen

I snittets öga

Det är i glappet där emellan det händer...

                                                         Annika von Hausswolff

En fotografisk utställning som utforskar 

bildframställningens gränser med naturen som rum och metafor.

av Helena Fransson, Konstfack 2020

Kontakt:helena.fransson@student.konstfack.se

Mind the gap är en didaktiskt gestaltning av min konstnärliga arbetsprocess som ligger till grund för min slutliga examensuppsats. Målet är att i ett senare skede analysera och utveckla bildpedagogiska tankar och ett utbildningsmaterial.

 Detta konstnärliga utforskande syftar till att undersöka bildframställningens gränser och mina bilders betydelsebärande budskap genom; iscensatt fotografi, semiotisk analys och bildkompositionella element som har stor betydelse för mottagarens förståelse av bilden.

Men även hur man genom att främmandegöra något i en bild, sätta in för oss kända objekt i icke förväntade situationer, kan förändra vanemässigt seende.

Faktorer som påverkar vår läsning och tolkning av bilders budskap är de kontext- och kulturburna koder som vi som betraktare bär med oss i mötet med en bild. Detta gör det ibland svårt att hitta en gemensam konnotativ förståelse. 

I didaktiskt sammanhang är det extra viktigt att ta hänsyn till just detta eftersom vi ingår i ett mångkulturellt samhälle, där olika sätt att tolka och läsa bilder måste få rymmas i undervisningen.

Jag har influerats av den plats och de objekt som funnits till hands under mitt fotograferande. Älvängs kulturcentrum och den omgivande naturen. I mitt bildskapande har jag reflekterat över vår relation till vår inre och yttre natur som jag sedan översatt till ett bildpedagogiskt material där jag resonerar kring begrepp i ämnet; semiotik, främmandegöring, bildretorik och bildkomposition.

Främmandegöring

Bildkomposition 

Till expositionen

Bildretorik

Urvalsprocessen

             ...det är i glappet där emellan det händer...

                                                           Annika von Hausswolff

Citatet är taget ur en radiointervju med fotograf Annika von Hausswolff och kan förstås om den bildsemiotiska tolkninsram som vi alla ingår i och påverkas av i betraktandet av bilder och bildtitlar.

Jag experimenterar här med att vidga detta glapp, mellan mina bilder och bildtitlar, likt Hausswolff. Jag har därför för avsikt att skapa en viss förvirring och förhoppningsvis en nyfikenhet hos dig som betraktare.

Vad har bilden för budskap? Vad vill den säga just dig?

För fotografens avsikt med bilden och betrakarens tolkning kan skilja sig åt just på grund av denna tolkningsram. Vilket är precis i sin ordning och samtidigt syftet, att bråka lite med dig som betraktare, låta dig vara dig.

The gap

Titel: På tork.

     Analys av bild i relation till titel

 -Vad föreställer bilden? I vilken kontext befinner sig bilden?

-Hur interagerar titeln med innehållet i bilden enligt dig?

-Vad får du för associationer?

Bildsemiotiken består av en uppsjö begrepp och består av färdiga modeller för tolkning av bilder och bilders budskap. Jag insåg snabbt i processen att jag omöjligt skulle kunna inbegripa alla bildsemiotiska beståndsdelar i mitt projekt. Genom att tolka mina egna bilder, fundera över vilket semiotiskt innehåll som fanns i varje bild och vilka som hörde ihop i en serie, så kunde jag se samband mellan vissa av begreppen och bilderna. 

Till min hjälp har jag utgått ifrån två bildsemiotiska böcker.

-Bildanalys, Gert Z Nordström

-Visuell retorik, bilden i reklam, nyheter och livstilsmedia av Anders Carlsson och Tomas Koppfeldt.

Syftet med att lära sig mer om semiotik, tolkning av budskap i bilder, är att 

Gert z Nordström och Lgr 11 understryker hur viktig det är att vi som både mottagare och sändare av bildkommunikation ökar vår kunskap om bilders kodspråk för att kunna tolka och sjäv kunna komponera bilder som når fram till sändaren med tänkt motiv och budskap. 

"Semiotisk läsning av en bild sker på två nivåer: 

• "Det plastiska skiktet -Färg och form. Här tittar man på hur kompositionen är uppbyggd, vilka former och färger som dominerar och vilken betydelse det eventuellt har för hur man tolkar bilden."

•  "Det ikoniska skiktet -Vad man läser ut av bilden. Här tittar man på helheten och delelementen och ser hur de relaterar till varandra och vilken betydelse samspelet  dem emellan kan ge för tolkningen av helheten."

(Källa: Bildspråk och bildanalys, Gert Z Nordström, s.115-117)

 Analysera steg för steg

"Att lära sig tolka och analysera innebär att man tränar sig att betrakta och diskutera bilder på ett metodiskt sätt. En bildanalys brukar oftast gå till såhär:

• Först betraktar man bilden, man `tar emot`den. 
• Sedan beskriver man den kortfattat. (Denotation).
• Därefter tolkar man och diskuterar vad bilden kan säga och hur den gör det."  (Konnotation)

(ur Visuell retorik, bilden i reklam, nyheter och livstilsmedia, Anders Carlsson och Thomas Koppfeldt, Liber, 2013, sid 16.)

Denotation

Defineras som "Bildens grundbetydelser, det vi ser och kan peka ut direkt i bilden, en neutral bildbeskrivning." (koppfeldt-Carlsson, s.18). Den är viktig för att lägga märke till allt i bilden, men även i samtal m

Konnotation

Defineras som "bildens medbetydelser, vad bilden associerar till, kollektiva associationer som är gemensamma för människor av en viss kulturell bakgrund."

Privata associationer

Skillnad på privat assosiation och konnotation är att "dessa är du ensam om och har inte så mycket att göra med fotografens budskap eller hur bilden fungerar i kommunikationen mellan människor ute i samhället." 

(Visuell kommunikation av Thomas Koppfeldt och Anders Carlsson, s.18)

Semiotiska tecken

• Symbol (tecken som representerar något frånvarande)

• Ikon (avbildning av verkligheten)

• Index (spår av något, en företeelse som inträffat)

Faktorer som påverkar tolkningen 

Faktorer som påverkar den gemensamma semiotiska förståelsen av bilders budskap är vilken kontext bilden visas i och mottagarens kulturella seende eftersom olika symboler kan betyda olika saker beroende på vilken kulturell kontext man tolkar utifrån.

Bildsemiotik

Semiotisk bildtolkning

• Denotation (grundbetydelse)

-Vad föreställer bilden?

-Hur är bilden uppbyggd? Definiera linjer, former och färger. 

• Konnotation (bibetydelse, kulturell association)

-Vad får du för associationer när du ser bilden? 

• Privata associationer

-Vad kommer du att tänka på när du ser bilden?

Minnen, tankar och känslor som du förknippar med det du ser i bilden.

Konsten syftar ofta till att bryta vanemässigt seende och det görs genom"främmandegöra" något i en bild, det vill säga att sätta in för oss kända föremål i icke förväntade situationer. Konstnärer som ger exempel på det är Dalis "mjuka klockor" eller Lady Gagas "köttklänning". 

Att uppleva främmandegörande konst få oss att stanna upp, bli förvånade och nyfikna, börja tänka i metaforer och symboler, vilket kan leda till associationer som ger nya perspektiv.

När det främmandegorda blir en vana, när vi slutar att förvånas, upphör vi att se budskapet. Det kallas automatisering i semiotiskt terminologi.

Ytterligare ett begrepp som går in i främmandegöring och automatisering är när man dessutom bryter en norm i konsten. Det kallas retorik inom semiotiken.Exempel på konstnärer som gjort detta är Picasso, Duchamp och Eisenstein.

Bildanays utifrån två nivåer

Det plastiska skiktet (hur bildens komposition är uppbyggd)  

-Vad föreställer bilderna?

-Vilka former och färger dominerar och vilken betydelse har det för hur man tolkar bilden?

Det ikoniska skiktet  (vad man läser ut av bilden)

-Hur samspelar de olika delarna i bilden? Hur tolkar du budskapet i bilden som helhet?

(ur Bildanalys av Z Nordström, sidan 115-117)

Bryta -med motiv

I följande bild har jag åter igen utmanat den gylleneregeln, men denna gång tänkt igenom varför jag gör det och i syfte att förstärka mitt budskap "utsatthet" genom den noncharlant slängda skon i förgrunden som delvis ligger utanför bildens ram.

Om mitt försök fungerar? Det är upp till dej som betraktare att avgöra hur väl bilden kommunicerar det ovannämnda.

För det är genom samtal om bilder och bilders budskap som vi lär oss och denna lärandeprocess upphör aldrig.

"Att följa eller bryta det gyllene snittet

eller "tredjedelsregeln".

Tredjedelsregeln är en förenklad modell av gyllenesnittet och som jag har använt mig av i nästa exempel.

Syftet är att jämföra hur helhetsintrycket blir samt hur väl bilden kommunicerar ett budskap. Om man bryter mot den bildkomposionella  tredjedelsregeln så behöver man veta vad man gör och kunna motivera varför, för att bilden ska fungera kommunikativt.

I första bilden har jag valt att utan att reflektera satt upp hästpoolen i ett träd. I den andra har jag medvetet placerat i ett av de fyra av rutnätets skärningspunkter som brukar rekommenderas i bildkomposition. 

• Ser du någon skillnad i de båda bildernas komposition? Hur upplever du de båda bildernas "blickfång"; vad är i fokus? 
• Hur upplever du helhetsintrycket?

• Förmedlar de utsatthet i båda fallen. Om inte;

    -varför?

Fibonaccis gyllenesnitt i naturen

https://www.youtube.com/watch?v=me6Dnl2DOtM

I snittets öga

I nästkommande tre bilder vill jag lyfta fram tre aktuella politiska frågor. Jag vill med överexponeringen inge en fiktiv känsla och lyfta fram det som är viktigt i bilden, i blickfånget. Jag arbetar med indexikala tecken för att leda in betraktaren på de budskap jag har med bilderna. 

 Teori bakom bildretorik

"Bildretorik är att använda en bild för att bevisa eller ladda ett budskap med övertygande betydelser." (Visuell kommunikation, Koppfeldt, Carlsson, s 59, Liber, 2013)

Analysfrågorna som följer efter bilderna bygger på bildretorikens "tre ben" (ur Visuell retorik, s.59)

• En bild kan uppfattas "bevisa" något genom hur man visar det. 
• När man öppnar den metaforiska "dörren" kan kan ett budskap laddas av konnotationer som associeras till en sak som bilden liknar.
• En metonymi kan tillföra övertygande associationer från en större helhet som bilden kan representera eller ingå i som en del.

Genom att träna oss att läsa bilder och bilders retoriska budskap tar vi tillbaka makten genom att inte låta skadlig propaganda, fake news, deepfake och redigerade bilder tränga in i vårt medvetende och vilseleda oss. Detta kan vara svårt att genomskåda, men ett första steg är att vara källkritisk och träna på bildsemiotisk tolkning.

När jag fotograferade mina bilder så litade jag till mina spontana inpulser och idéer som kom, utan att tänka efter så mycket innan. Jag provade mig fram genom att ta många bilder ur olika vinklar och perspektiv.

 I detta avsnitt om bildkomposition utforskar jag två områden: 

• Förenkla. 

Ett bildkompositionellt grepp är att förenkla bildernas innehåll, att till exempel beskära en bild så att bara det viktigaste finns med gör bilden tydligare och mer kommunikativ.

I den följande serien bilder har jag med olika utsnitt och perspektiv skapat en berättelse. 

• "Följa eller bryta?"

I nästa två bilder har jag medvetet brutit mot den bildkomposionella regeln "gyllenesnittet" i den ena bilden och följt regeln i den bilden genom att flytta det som är viktigt i bilden (enhörningspoolen) i bilden. Mitt syfte är att utforska av vad som händer med bildens kommunikativa syfte i de båda fallen och att förstärka bildens budskap som har temat utsatthet, men även hur det påverkar bilden som helhet.

Teori bakom bildkomposition

Det finns en rad bildkomposionella regler för att få intressantare och mer harmoniska bilder. Men regler är till för att brytas, brukar det heta. För att bryta mot dem så behöver man först känna till reglerna och dessutom göra det med finess. Det viktiga är att kunna motivera varför man bryter mot en bildkompositionell regel för att göra det med finess, annars finns risk att bilden enbart blir förvirrande.

Att komponera betyder 'sätta samman'. Att komponera en bild är att arrangera bilddelelement (former) för att uppnå ett visst syfte.

Kompositionen ska stämma överens med bildens innehåll och budskap och förstärka det. Bildens budskap påverkas inte bara av innehållet i bilden utan även genom dina val av linjer, former, rymder, färger och ljussättning.

Att förtydliga och förenkla bilden är en viktig del av komponerandet, men samtidigt ska inte bilden bli övertydlig.

Ett foto ska dra till sig uppmärksamhet. Det ska ha ett blickfång som drar till sig uppmärksamhet. Men du ska också ge betraktaren en tydlig väg in i bilden. Hen ska förstå hur och i vilken ordning de olika bildelementen ska betraktas.

  Förenkla genom en serie bilder               

När man ska berätta med bilder, föra fram ett budskap, så är det viktigt att förenkla, genom att minska ner på detaljer i bilden. Hellre göra en serie bilder. I följande tre bilder har jag gjort just detta. En fråga för dig som betraktare att fundera över är; 

• Vad berättas i följande serie bilder?
• Vad i bilden/bilderna gör att du tycker det?

Bildretorik

Bildkomposition

              Bildretorisk analys

• Vad är de här tre bilderna en del av, eller ett uttryck för (metonymi)?

• Vad liknar, eller vad kan de här bilderna jämföras med (metafor)?

     Analys av indexikala tecken

• Identifiera indexikala tecken (spår av något). Vad får du för associationer?

Följa                                                                                  eller                                                                            bryta?

                Titel:

"Kan du skicka mig              rödbetorna?"